<p>Hedelmä 2,5–4 cm pitkä, karvainen, kypsänä ruskea palko, isoja siemeniä 5–9. </p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Kukinto pysty terttu, teriö 12–14 mm, vastakohtainen, tavallisesti sininen, harvemmin valkea tai punertava.</p> <p>Varsi tanakka, lyhytkarvainen, vanhemmiten joskus haarova.</p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Yleinen Etelä-Suomessa, harvinaistuu pohjoista kohti, Pohjois-Lapissa satunnainen, mutta leviämässä. </p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> Lupinus polyphyllus <p>Monivuotinen ruoho.</p> <p>Haitallinen vieraslaji: <a href="https://vieraslajit.fi/fi/lajit/MX.38950/show">https://vieraslajit.fi/fi/lajit/MX.38950/show</a></p> <p>Haitallinen vieraslaji: <a href="https://vieraslajit.fi/fi/lajit/MX.38950/show">https://vieraslajit.fi/fi/lajit/MX.38950/show</a></p> <p>Garden lupine contains toxic alkaloids.</p> <p>Haitallinen vieraslaji: <a href="https://vieraslajit.fi/fi/lajit/MX.38950/show">https://vieraslajit.fi/fi/lajit/MX.38950/show</a></p> <p>Kukinto pysty terttu, teriö 12–14 mm, vastakohtainen, tavallisesti sininen, harvemmin valkea tai punertava.</p> Lindl. <p>60–150 cm korkea.</p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Haitallinen vieraslaji: <a href="https://vieraslajit.fi/fi/lajit/MX.38950/show">https://vieraslajit.fi/fi/lajit/MX.38950/show</a></p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Monivuotinen ruoho.</p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Det är förbjudet att importera, föda upp eller odla, sälja eller på annat sätt inneha en art som ingår i den nationella förteckningen över invasiva främmande arter. En sådan art får inte släppas ut i miljön.</p> <p>Köp eller odla inte denna invasiva främmande art. Det är också förbjudet att beställa blomsterlupin från webbutiker. Blomsterlupin får inte vidarebefordras. Utrota främmande arter från din trädgård och behandla trädgårdsavfall så att fröer eller växtdelar inte överlever eller sprids. Se till att arten inte sprider sig med jorden heller. Föredra inhemska eller sparsamt spridande växter i din egen trädgård.</p> <p>Professionella aktörer har en skyldighet att förhindra spridning av blomsterlupin och dess frön och andra reproduktiva växtdelar utanför området under dess kontroll, till exempel med jord, mark och andra växter.</p> <p>Hedelmä 2,5–4 cm pitkä, karvainen, kypsänä ruskea palko, isoja siemeniä 5–9. </p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Det är omöjligt att helt stoppa blomsterlupinens segertåg men det finns goda grunder för att dämpa utbredningen. Man trodde länge att blomsterlupinen hålls på vägrenar och gårdsplaner och inte kan sprida sig till naturen. Men redan för flera år sedan observerades tecken på utbredning till naturen och det finns all anledning att misstänka att arten även kan sprida sig till ängar och lundar. Arten har ofta observerats på växtplatser för hotade ängsväxter. Arter som är i fara på grund av blomsterlupinen är den sårbara (VU) skogsklockan (<em>Campanula cervicaria</em>) samt de starkt hotade (EN) arterna ängsgentiana (<em>Gentianella amarella</em>) och rutlåsbräken (<em>Botrychium matricariifolium</em>).</p> <p>Att blomsterlupinen breder ut sig längs vägarna är inte heller problemfritt. Allteftersom man slutat använda sådana slåtter- och betesmetoder som hörde till det traditionella jordbruket, har ett flertal växter och insekter som är typiska för ängar och betesmarker minskat radikalt. En stor del av dessa har hittat en fristad längs öppna, torra och näringsfattiga vägrenar och vägvallar. Dessutom binder blomsterlupinens rotknölar kväve ur luften, vilket övergöder växtplatsen. Kraftigt växande arter klarar sig på näringsrika växtplatser, medan ängsväxter och insekter som lever på sådana blir tvungna att vika undan. Blomsterlupinen konkurrerar också om pollinerare med de ursprungliga växterna. Blomsterlupinens pollen innehåller en giftig alkaloid, lupanin, som kan ha negativa konsekvenser för humlornas reproduktion.&#xa0;&#xa0;</p> <p>Blomsterlupinen påverkar de lokala populationerna av dagfjärilar eftersom den inte duger för larverna och inte heller som föda för vuxna fjärilar. Den har observerats orsaka minskning i totalmängden av insekter och ha negativa effekter särskilt på skalbaggar, tvåvingar, fjärilar och myror.</p> <p>Den försämrar också kulturlandskapets värden i och med att den erövrar utrymme av ängar och gamla prydnadsväxter i kulturmiljöerna. På senare år har den till och med börjat breda ut sig till sandbottnade tallmoar. Blomsperlupinen kan till och med orsaka skada på skogsföryngring genom att kväva trädplantor.</p> <p>Blomsterlupinen innehåller alkaloider och är därför giftig.</p> <p>Hyönteispölytteinen.</p> <p>Lisääntyy siemenistä ja juurisilmuista.</p> <p>Komealupiinin kukinto on terttumainen ja pitkä, ja se voi olla väriltään sininen, violetti, vaaleanpunainen tai valkoinen. Kukkien väri voi vaihdella myös samassa yksilössä. Komealupiini kukkii yleensä kesä–heinäkuussa, mutta saattaa jatkaa kukintaa syyskuulle saakka. Palko on ruskea ja harvakarvainen. Lehdet ovat pitkäruotiset ja sormilehdykkäiset. Sen juuristo on voimakkaasti haaroittunut. &#xa0;</p> <p>Komealupiini ja alaskanlupiini (<a href="https://vieraslajit.fi/lajit/MX.41164"><em>L. nootkatensis</em></a>) muistuttavat toisiaan, mutta ne voi erottaa lehtien perusteella: komealupiinin lehdet ovat suipot, 9-15-sormiset, alaskanlupiinin tylpät, 6-8-sormiset ja alta karvaiset. Lisäksi komealupiinin varsi on yleensä haaraton, kun taas alaskanlupiini on haarova.</p> <p>Monivuotinen ruoho.</p> <p>Kotoisin Pohjois-Amerikasta. </p> <p>Lisääntyy siemenistä ja juurisilmuista.</p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>60–150 cm korkea.</p> <p>60–150 cm korkea.</p> <p>Hyönteispölytteinen.</p> <p>Hedelmä 2,5–4 cm pitkä, karvainen, kypsänä ruskea palko, isoja siemeniä 5–9. </p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Komealupiinin voittokulkua on mahdoton enää kokonaan pysäyttää, mutta sen leviämisen hillitsemiselle on hyvät perusteet. Pitkään ajateltiin, että komealupiini pysyy tienpientareilla ja pihoissa eikä kykenisi leviämään luontoon. Merkkejä luontoon levittäytymisestä havaittiin kuitenkin jo vuosia sitten, eikä ole mitään syytä epäillä, etteikö laji leviäisi myös niityille ja lehtoihin. Lajia on havaittu useilta uhanalaisten niittykasvien kasvupaikoilta. Komealupiinin uhkaamia ensisijaisesti niityillä eläviä lajeja ovat mm. vaarantunut (VU) hirvenkello (<em>Campanula cervicaria</em>), erittäin uhanalainen (EN) horkkakatkero (<em>Gentianella amarella</em>) ja erittäin uhanalainen (EN) saunionoidanlukko (<em>Botrychium matricariifolium</em>).</p> <p>Leviäminen tienvarsillakaan ei ole ongelmatonta. Perinteiseen maatalouteen kuuluneiden niitto- ja laidunnustapojen loppumisen myötä lukuisat niittyjen ja laitumien kasvit ja hyönteiset ovat harvinaistuneet. Huomattava osa niistä on löytänyt turvapaikan avoimilta, kuivilta ja niukkaravinteisilta&#xa0;tienvarsikedoilta. Komealupiinin rehevöittämällä kasvupaikalla menestyvät voimakaskasvuiset lajit, joten niittykasvit ja niillä elävät hyönteiset joutuvat väistymään pientareilta. Se myös kilpailee pölyttäjistä alkuperäisten kasvien kanssa. Lupiinien siitepölyn sisältämä myrkyllinen alkaloidi, lupaniini, voi haitata kimalaisten lisääntymistä.</p> <p>Komealupiini vaikuttaa paikallisiin päiväperhospopulaatioihin, koska se ei kelpaa toukille eikä aikuisille ravintokasviksi. Lisäksi komealupiinin on havaittu vähentävän hyönteisten kokonaismäärää ja vaikuttavan negatiivisesti erityisesti kovakuoriaisiin, kaksisiipisiin, perhosiin ja muurahaisiin.</p> <p>Se heikentää myös kulttuurimaisemia valtaamalla alaa kedoilta ja vanhoilta koristekasveilta vanhoissa kulttuuriympäristöissä. Viime aikoina se on alkanut levitä myös hiekkapohjaisille mäntykankaille. Komealupiinin on paikoin havaittu vaikeuttavan metsänuudistamista tukahduttamalla puiden taimia.</p> <p>Komealupiini on myrkyllinen sisältämiensä alkaloiden vuoksi.</p> <p>Yleinen Etelä-Suomessa, harvinaistuu pohjoista kohti, Pohjois-Lapissa satunnainen, mutta leviämässä. </p> <p>Varsi tanakka, lyhytkarvainen, vanhemmiten joskus haarova.</p> <p>Garden lupine’s long racemose inflorescence can be blue, violet, pink or white. The colour of flowers may vary, even in a single individual. Garden lupin usually blooms in June–July, but flowering may continue until September. Garden lupin’s pods are brown and sparsely hairy. Its leaves are digitate with long leafstalks, and its roots are strongly branched.&#xa0;</p> <p>Garden lupin resembles Nootka lupin (<em>L. nootkanensis</em>), but they can be distinguished by their leaves: garden lupin has cone-shaped leaves with 9–15 fingers, whereas Nootka lupin’s leaves are blunt with 6–8 fingers and hair on the underside. In addition, garden lupin’s stem is usually branchless, while Nootka lupin’s stem is branchy.</p> blomsterlupin <p><strong>Kansallisesti haitalliseksi säädetty vieraslaji (Kansallinen vieraslajiluettelo).</strong></p> <p>Komealupiini on säädetty kansallisesti haitalliseksi vieraslajiksi. Haitallista vieraslajia ei saa päästää ympäristöön eikä tuoda Suomeen EU:n ulkopuolelta eikä myöskään toisesta EU-maasta, pitää hallussa, kasvattaa, kuljettaa, saattaa markkinoille, välittää taikka myydä tai muuten luovuttaa.</p> <p>Komealupiini on luokiteltu haitalliseksi myös Ruotsissa, Norjassa, Virossa, Latviassa, Liettuassa ja Tanskassa.</p> <p>Kotoisin Pohjois-Amerikasta. </p> <p>The triumph of garden lupin is impossible to stop altogether, but there are good reasons to control its spread. It was long believed that garden lupin would be unable to spread to nature from roadsides and gardens. However, years ago, there were already signs of its spread, and it now seems obvious that it is also going to spread to meadows and groves. It has been found in several habitats of endangered meadow plants. Species that primarily live in meadows and are threatened by garden lupin include vulnerable (VU) bristly bellflower (<em>Campanula cervicaria</em>), highly endangered (EN) autumn (dwarf) gentian (<em>Gentianella amarella</em>) and highly endangered (EN) daisy-leaved moonwort (<em>Botrychium matricariifolium</em>).</p> <p>The abundance of garden lupin also causes problems on roadsides. As a result of the cessation of traditional agricultural practices like mowing and grazing, several plants and insects in grasslands and pastures have become endangered. A significant number has found refuge on open, dry and low-nutrient road embankments. When these habitats are filled with lupin, luscious species thrive, and the meadow plants and insects are forced to recede. Garden lupin also competes with native plants for pollinators. Its pollen contains lupanin, a toxic alkaloid, which can hamper the reproduction of bumblebees.</p> <p>It also has a detrimental effect on local butterfly populations, as it is not itself suitable for caterpillars or adult butterflies as nutrition. In addition, it has been found to reduce the total number of insects and have an adverse impact in particular on beetles, diptera, butterflies and ants.</p> <p>Garden lupin also degrades cultural landscapes by taking over meadows and old ornamental plants in cultural environments. Recently, it has started to spread to sandy pine forests, and in some areas, it has made reforestation more difficult by suppressing tree seedlings.</p> <p>Lehdet sormilehdykkäiset, lehdyköitä 9–16, 7–12 cm, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Garden lupin spreads effectively through its seeds, which remain viable for a long time. It is extremely difficult to eradicate, because new plants can emerge from the seed reserves in the soil over a period of several years. The eradication of garden lupin requires perseverance, and control measures may take years.</p> <p>Flowers should be cut off immediately after flowering before the seeds mature to prevent the production and spread of new seeds. Regular mowing two to four times during the growing season at ground level will inevitably undermine a plant’s vitality. The correct timing of mowing is important. Mowing should first be carried out during the best blooming period in the early summer before seed pods have been formed. If flowering has already extended so far that seeds have formed and matured (brown pods, and brown and hard seeds), mowing will be ineffective, as the seeds may spread locally through mowing. Mowing needs to be continued for several years. As mowing waste will make the habitat denser, it is important to remove it.</p> <p>If there are only a few garden lupines, they should be dug out of the ground one by one. Perennial garden lupin has vertical rhizomes, and fortunately, it does not spread vegetatively through them. Digging breaks down the soil, and new plants grow from the seed stock. This is why the species cannot be eradicated immediately by digging.</p> <p>Mowed plants or flowers that do not yet have any seeds can be composted or piled up to decompose. Covering the pile with a firmly secured plastic sheet or tarpaulin helps ensure that plants cannot continue to grow. All garden lupin flowers containing seeds and other plant waste must be disposed of thoroughly by discarding them as combustible mixed waste in a double plastic bag. Any dug roots of garden lupin can be composted after drying. More information about the handling of invasive alien species waste: <a href="https://vieraslajit.fi/info/i-1217">https://vieraslajit.fi/info/i-1217</a></p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Päivitys Luke 2020.</p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Uppdaterad (Luke) 2020</p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Kukinto pysty terttu, teriö 12–14 mm, vastakohtainen, tavallisesti sininen, harvemmin valkea tai punertava.</p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Kotoisin Pohjois-Amerikasta. </p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Hedelmä on palko. Siemen 4-5 mm, soikea, kirjava. </p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Kotoisin Pohjois-Amerikasta. </p> <p>Allergi-, Hud- och Astmaförbundet, WWF Finland. 2020. Med friska kliv i naturen –projektets&#xa0;<a href="https://www.allergia.fi/site/assets/files/25158/vieraslajiopas_pasvenska2020.pdf">guide över främmande arter</a>.</p> <p>CABI: <a href="https://www.cabi.org/isc/datasheet/31710">Lupinus polyphyllus (garden lupin).&#xa0;</a></p> <p>Fremstad, E. 2010. <a href="https://www.nobanis.org/globalassets/speciesinfo/l/lupinus-polyphyllus/lupinus-polyphyllus.pdf">NOBANIS – Invasive Alien Species Fact Sheet – Lupinus polyphyllus.&#xa0;</a></p> <p><a href="https://vieraslajit-dev.laji.fi/ajankohtaista/i-1934">Kuinka käsittelen ja hävitän vieraskasvijätettä? Ohjeita kotipuutarhureille, taloyhtiöille, talkoiden järjestäjille ja muille tahoille, joiden toiminnasta syntyy maltillisesti kasvijätettä.</a>&#xa0;</p> <p>Ramula, S., Sorvari, J. 2017. The invasive herb Lupinus polyphyllus attracts bumblebees but reduces total arthropod abundance. <a href="https://doi.org/10.1007/s11829-017-9547-z">Arthropod-Plant Interactions 11, 911–918</a>.&#xa0;</p> <p>Ryttäri, T. 2019. Lupiinisota Mäkiluodossa.<a href="https://vieras-cms.laji.fi/wp-content/uploads/2020/12/Lutu_3_2019_Ryttari-1.pdf"> Lutukka 35(3): 67-31</a>.&#xa0;</p> <p>Ryttäri, T. & Teeriaho, J. 2020. Kurtturuusun, komealupiinin ja isojen tatarlajien levinneisyys Suomessa.&#xa0; Teoksessa: Huusela-Veistola, E. ym. 2020. Ehdotus kansallisesti haitallisten vieraslajien hallintasuunnitelmaksi. Valtioneuvoston kanslia. <a href="https://vieras-cms.laji.fi/wp-content/uploads/2020/12/Kurtturuusun-komealupiinin-ja-isojen-tatarlajien-levinneisyys-Suomessa.pdf">Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 32/2020, s. 67-80.</a>&#xa0;</p> <p>Saarinen, K. & Saarinen, K. 2020. Kamppailu lupiinin kanssa ketosuorasta. <a href="http://www.luomus.fi/sites/default/files/files/lutu_2020_1_saarinen_ym.pdf">Lutukka 1/2020, s. 17–27</a>.&#xa0;</p> <p>Toivonen, M. 2020. Lupiinien siitepöly saattaa haitata kimalaisten lisääntymistä. <a href="https://www.muutoslehti.fi/lupiinien-siitepoly-saattaa-haitata-kimalaisten-lisaantymista/">Muutos-verkkolehti.</a>&#xa0;</p> <p>Valtonen A., Jantunen J. and Saarinen K. 2006. Flora and lepidoptera fauna adversely affected by invasive Lupinus polyphyllus along road verges. <a href="https://doi.org/10.1016/j.biocon.2006.06.015">Biological conservation 133(3): 389-396</a>.&#xa0;</p> <p>Väylävirasto. 2020. <a href="https://palautevayla.fi/aspa?id=palautevayla&kb_category=ffe91b5fdb7c0450120a0149f49619f6&sys_kb_id=07cdd244db68a010120a0149f4961990">Voinko hävittää vieraslajeja itse tien tai radan varrelta?&#xa0;</a></p> <p>Komealupiini leviää tehokkaasti siemenistä, jotka säilyttävät itämiskykynsä pitkään. Sen hävittäminen on&#xa0;hankalaa, sillä maaperän siemenvarastosta nousee uusia taimia useiden vuosien ajan. Komealupiinin hävittäminen vaatiikin pitkäjänteisyyttä ja torjuntatyötä on jatkettava useiden vuosien ajan.</p> <p>Kukintojen katkaiseminen tai niittäminen aina ennen siementen kypsymistä on hyvä keino estää uusien siemenien syntyminen ja niiden leviäminen. Säännöllinen, 2-4 kertaa kasvukauden aikana,&#xa0; kasvin tyveltä tehty niitto heikentää väistämättä kasvin elinvoimaa ajan myötä. Niiton oikea ajoitus on tärkeää. Ensimmäinen niitto kannattaa tehdä alkukesästä parhaaseen kukinta-aikaan, ennen kuin siemenpalot ovat ehtineet muodostua. Jos kukinta on jo niin pitkälle, että siemenet muodostuneet ja kypsyneet (siemenpalot ruskeita ja siemenet ruskeita ja kovia), niittäminen ei kannata, sillä niitettäessä siemenet voivat levitä lähiympäristöön. Niittoa on jatkettava seuraavina vuosina. Komealupiinin niittojätteet rehevöittävät kasvupaikkaa, joten on tärkeää, että ne korjataan pois.</p> <p>Jos komealupiineja on vähän, ne kannattaa kaivaa yksitellen juurineen ylös maasta. Monivuotisella komealupiinilla on pystyjuurakko, eikä se onneksi leviä kasvullisesti rönsyjen avulla. Kaivamalla rikotaan maaperää ja siemenpankista itää uusia kasveja. Sen vuoksi kasveja ei saa kaivamalla heti hävitettyä.</p> <p>Niitetyt komealupiinit tai kukinnot, joissa ei ole vielä siemeniä, voi laittaa kompostiin tai haravoida kasvupaikalla kasaan maatumaan. Peittämällä kasan huolellisesti kiinnitetyllä tukevalla muovilla tai pressulla voi vielä varmistaa, etteivät kasvit jatka kehittymistä. Kaikki siemeniä sisältävät komealupiinin kukinnot ja muut kasvijätteet on hävitettävä huolellisesti esimerkiksi laittamalla ne kaksinkertaisessa jätesäkissä polttokelpoiseen sekajätteeseen. Ylöskaivetun komealupiinin juurakon voi kuivattamisen jälkeen kompostoida. Lisää vieraslajikasvijätteen käsittelystä: <a href="https://vieraslajit.fi/info/i-1217%20">https://vieraslajit.fi/info/i-1217</a>.</p> <p>Blomsterlupinen blommar i en lång klase som kan vara blå, violett, ljusröd eller vit till färgen. Färgen kan skifta även på ett och samma exemplar. Blomsterlupinen blommar vanligen i juni–juli, men blomningen kan fortsätta ända till september. Frukten är en gleshårig brun balja. Bladen är fingerbladiga med långa skaft och rötterna är starkt förgrenade.</p> <p>Blomsterlupin och <a href="http://vieraslajit.fi/lajit/MX.41164/show">sandlupin</a> (<em>L. nootkatensis</em>) påminner om varandra men de kan skiljas åt på grund av bladen. Blomsterlupinens blad är spetsiga med 9–15 småblad och sandlupinens blad är trubbiga med 6–8 småblad och är dessutom håriga på undersidan. Blomsterlupinens stjälk är vanligen oförgrenad, medan sandlupinen är ofta förgrenad.</p> <p>Lehdet sormilehdykkäiset, lehdyköitä 9–16, 7–12 cm, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Haitallinen vieraslaji: <a href="https://vieraslajit.fi/fi/lajit/MX.38950/show">https://vieraslajit.fi/fi/lajit/MX.38950/show</a></p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Yleinen Etelä-Suomessa, harvinaistuu pohjoista kohti, Pohjois-Lapissa satunnainen, mutta leviämässä. </p> <p>Yleinen Etelä-Suomessa, harvinaistuu pohjoista kohti, Pohjois-Lapissa satunnainen, mutta leviämässä. </p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Lehdet sormilehdykkäiset, lehdyköitä 9–16, 7–12 cm, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>60–150 cm korkea.</p> <p>60–150 cm korkea.</p> <p>Kotoisin Pohjois-Amerikasta. </p> komealupiini Garden lupin <p>Garden lupin, or large-leaved lupine, is a perennial leguminous plant that grows about 1 to 1.5 metres tall. Like other leguminous plants (<em>Fabaceae</em>), it uses symbiotic bacteria in its root nodules to bind nitrogen from the air, which enables it to grow in very low-nutrient land.</p> <p>Terve askel luontoon -hankkeen vieraslajiopas (pdf). 2019. <a href="https://www.allergia.fi/site/assets/files/25158/vieraslajiopas-1.pd">Allergia-, Iho- ja Astmaliitto ja WWF Suomi</a>. </p> <p>Kuinka käsittelen ja hävitän vieraskasvijätettä? Ohjeita kotipuutarhureille, taloyhtiöille, talkoiden järjestäjille ja muille tahoille, joiden toiminnasta syntyy maltillisesti kasvijätettä. <a href="https://vieraslajit-dev.laji.fi/ajankohtaista/i-1934">Vieraslajit.fi</a>.</p> <p>Ryttäri, T. 2019. Lupiinisota Mäkiluodossa.<a href="https://vieras-cms.laji.fi/wp-content/uploads/2020/12/Lutu_3_2019_Ryttari-1.pdf"> Lutukka 35(3): 67-31</a>.&#xa0;</p> <p>Ryttäri, T. & Teeriaho, J. 2020. Kurtturuusun, komealupiinin ja isojen tatarlajien levinneisyys Suomessa.&#xa0; Teoksessa: Huusela-Veistola, E. ym. 2020. Ehdotus kansallisesti haitallisten vieraslajien hallintasuunnitelmaksi. Valtioneuvoston kanslia. <a href="https://vieras-cms.laji.fi/wp-content/uploads/2020/12/Kurtturuusun-komealupiinin-ja-isojen-tatarlajien-levinneisyys-Suomessa.pdf">Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 32/2020, s. 67-80.</a>&#xa0;</p> <p>Saarinen, K. & Saarinen, K. 2020. Kamppailu lupiinin kanssa ketosuorasta. <a href="http://www.luomus.fi/sites/default/files/files/lutu_2020_1_saarinen_ym.pdf">Lutukka 1/2020, s. 17–27</a>.&#xa0;</p> <p>Toivonen, M. 2020. Lupiinien siitepöly saattaa haitata kimalaisten lisääntymistä. <a href="https://www.muutoslehti.fi/lupiinien-siitepoly-saattaa-haitata-kimalaisten-lisaantymista/">Muutos-verkkolehti</a>.&#xa0;</p> <p>Voinko hävittää vieraslajeja itse tien tai radan varrelta? <a href="https://palautevayla.fi/aspa?id=palautevayla&kb_category=ffe91b5fdb7c0450120a0149f49619f6&sys_kb_id=07cdd244db68a010120a0149f4961990">Väylävirasto. 2020</a>.</p> <p>CABI. Invasive Species Compendium: Garden lupin (<em><a href="https://www.cabi.org/isc/datasheet/31710">Lupinus polyphyllus). (in English)</a></em>.</p> <p>Fremstad, E. 2010. NOBANIS – Invasive Alien Species Fact Sheet – <em><a href="https://www.nobanis.org/globalassets/speciesinfo/l/lupinus-polyphyllus/lupinus-polyphyllus.pdf">Lupinus polyphyllus. (in English)</a></em>.</p> <p>Ramula, S., Sorvari, J. 2017. The invasive herb <em>Lupinus polyphyllus</em> attracts bumblebees but reduces total arthropod abundance. <a href="https://doi.org/10.1007/s11829-017-9547-z">Arthropod-Plant Interactions 11, 911–918. (in English)</a>.</p> <p>Valtonen A., Jantunen J. and Saarinen K. 2006. Flora and lepidoptera fauna adversely affected by invasive <em>Lupinus polyphyllus</em> along road verges. <a href="https://doi.org/10.1016/j.biocon.2006.06.015">Biological conservation 133(3): 389-396. (in English)</a>.</p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p><strong>Invasive alien species included in the national list (National list of alien species).</strong></p> <p>Garden lupin is included in the national list of invasive alien species. Invasive alien species may not be released into the wild, imported into Finland from outside the EU or from other EU countries, kept, bred, transported, placed on the market, transferred, sold or otherwise handed over.</p> <p>Garden lupin is also classified as an invasive alien species in Sweden, Norway, Estonia, Latvia, Lithuania and Denmark.</p> <p>Garden lupin is native to western North America, where the natural distribution range extends from Alaska to Wyoming and northern California. It was introduced to Europe as an ornamental plant and for use as feed in 1826.</p> <p>Garden lupin mainly reproduces from seeds, but vegetative reproduction is also possible. Seeds are ejected a few metres away when the pods open, and they are carried further through roadside mowing, as well as with soil and garden waste.</p> <p>In Finland, the first escapes of garden lupin were reported as early as the late 19th century. Currently, it grows throughout the country, except for the northernmost parts of Lapland.</p> <p>In Southern and Central Finland, it has increased exponentially since it has eagerly been spread to gardens and yards of summer houses, from where it has escaped further to road verges. In the Oulu region, the occurrence of garden lupins is concentrated on the banks of the River Oulu. From gardens, it has also escaped to wastelands, roadsides, railway embankments, meadows and fields, and even to forested ridges.</p> <p><strong>Invasiv främmande art som ingår i den nationella förteckningen</strong></p> <p>Blomsterlupin ingår i den nationella förteckningen över invasiva främmande arter. Invasiva främmande arter som ingår i den nationella förteckningen får inte släppas ut i miljön, importeras till Finland från länder utanför EU och inte heller från andra EU-länder, förfogas, födas upp eller odlas, transporteras, vidarebefordras, säljas, marknadsföras eller överlåtas.</p> <p>Kukinto pysty terttu, teriö 12–14 mm, vastakohtainen, tavallisesti sininen, harvemmin valkea tai punertava.</p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Lehdet sormilehdykkäiset, lehdyköitä 9–16, 7–12 cm, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Komealupiinin siemeniä ei saa käyttää ravinnoksi, sillä sen siemenet sisältävät myrkyllisiä alkaloideja. Makealupiinien, kuten <a href="https://fmnh-ws-prod.it.helsinki.fi/pinkka/#/speciescards/52698">sini-</a> ja <a href="https://fmnh-ws-prod.it.helsinki.fi/pinkka/#/speciescards/52699">keltalupiinin</a>, siemenistä alkaloidien pitoisuus on jalostettu pieneksi.</p> <p>Hedelmä 2,5–4 cm pitkä, karvainen, kypsänä ruskea palko, isoja siemeniä 5–9. </p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Blomsterlupinens naturliga utbredningsområde i västra Nordamerika sträcker sig från Alaska till Wyoming och norra Kalifornien. Den importerades till Europa år 1826 för att användas som prydnads- och foderväxt.</p> <p>I Finland observerades den första trädgårdsflyktingen redan i slutet av 1800-talet. Nuförtiden växer blomsterlupinen nästan i hela landet med undantag för de nordligaste delarna av Lappland. Arten förökar sig lätt med frön och den har spridits flitigt till trädgårdar och stugor, varifrån den har rymt vidare till vägrenar. I södra och mellersta Finland har ökningen varit explosionsartad. I Uleåborg är blomsterlupinens förekomster koncentrerade till strandbrinkarna längs Ule älv. Från trädgårdar har den också spridit sig till impediment, älvbrinkar, vägrenar, järnvägsbankar, ängar och till och med till åsskogar.</p> <p>Blomsterlupin sprids huvudsakligen med frön, men även vegetativ förökning är möjlig.&#xa0; Fröna sprids när man slår gräs längs vägrenarna samt med schaktjord och trädgårdsavfall.</p> <p>Blomsterlupinen klassificeras som en invasiv växt även i Sverige, Norge, Estland, Lettland, Litauen och Danmark.</p> <p>Kukinto pysty terttu, teriö 12–14 mm, vastakohtainen, tavallisesti sininen, harvemmin valkea tai punertava.</p> <p>Ramula, S., Sorvari, J. 2017. The invasive herb <em>Lupinus polyphyllus</em> attracts bumblebees but reduces total arthropod abundance. <a href="https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs11829-017-9547-z">Arthropod-Plant Interactions 11, 911–918</a>.</p> <p>Valtonen A., Jantunen J. and Saarinen K. 2006. Flora and lepidoptera fauna adversely affected by invasive <em>Lupinus polyphyllus</em> along road verges. <a href="https://doi.org/10.1016/j.biocon.2006.06.015">Biological conservation 133(3): 389-396.</a>&#xa0;</p> <p>CABI. Invasive Species Compendium: Garden lupin (<em><a href="https://www.cabi.org/isc/datasheet/31710">Lupinus polyphyllus</a></em>).</p> <p>Fremstad, E. 2010. NOBANIS database – Invasive Alien Species Fact Sheet – <a href="http://www.nobanis.org/files/factsheets/Lupinus%20polyphyllus.pdf">Large-leaved lupine.</a></p> <p>Handling of plant waste and soil containing invasive alien species. Prevention and information. Handling of waste. Moderate amounts of waste. <a href="https://vieraslajit.fi/info/i-5678">Vieraslajit.fi</a>.</p> <p>Kekki, T. 2009: Viljelykarkulaisia Rovaniemellä. Lutukka 25(4): 113-115.Saarinen, K. 1992: Pappilanniemi. Lappeenrannan kasviston aarreaitta. Lutukka 8(4):113–123. (in Finnish).</p> <p>Saarinen, K. 2001: Lupiini valloittaa Pappilanniemen lehtoa Lappeenrannassa (ES). Lutukka 17(3): 77. (in Finnish).</p> <p>Saarinen, K., Jantunen J. ja Valtonen A. 2008: Paljon melua lupiinista - eikä suotta. Lutukka 24(2):43-49. (in Finnish).</p> <p>Saarinen, K., Jantunen, J. & Valanti, M. 2010: Niittokaan ei hillitse lupiinia. Lutukka 26(1): 10-15. (in Finnish).</p> <p>Suominen, J. 2010: Satakunnan lupiinista. Lutukka 26(1):16. (in Finnish).</p> <p>Väre, H., Ulvinen, T., Vilpa, e. & Kalleinen, L. 2005: Oulun ruohovartiset viljelykarkulaiset. Lutukka 21(1): 3-21. (in Finnish).</p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Varsi tanakka, lyhytkarvainen, vanhemmiten joskus haarova.</p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Hyönteispölytteinen.</p> <p>Komealupiini on myrkyllinen sisältämiensä alkaloiden vuoksi.</p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Koska laji on säädetty kansallisesti haitalliseksi vieraslajiksi, sen maahantuonti, kasvatus, myynti ja muu hallussapito sekä ympäristöön päästäminen on kielletty.</p> <p>Älä osta tai kasvata tätä haitallista vieraslajia. Komealupiinin tilaaminen myös nettikaupoista on kielletty. Komealupiinia ei saa luovuttaa eteenpäin. Hävitä vieraslajit puutarhastasi ja käsittele puutarhajäte niin, ettei itämiskykyisiä siemeniä tai kasvinosia voi säilyä. Huolehdi ettei laji leviä myöskään maa-aineksen mukana. Omassa puutarhassa kannattaa suosia kotimaisia tai heikosti leviäviä kasveja.</p> <p>Ammattimaisella toimijalla on velvollisuus estää komealupiinin sekä sen siementen ja kasvinosien leviäminen hallinnassaan olevan alueen ulkopuolelle esimerkiksi mullan, maa-aineksen ja muiden kasvien mukana.</p> <p>Hedelmä on palko. Siemen 4-5 mm, soikea, kirjava. </p> true <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Komealupiini on luokiteltu Suomessa haitalliseksi vieraslajiksi ja kasvaa yleisesti läpi Suomen tienvarsilla ja muilla joutomailla. Vaikka kasvi on kukkiessaan kaunis, se leviää ja syrjäyttää muita lajeja luonnosta hyvin helposti, ja omalle tontille levitessään se olisi syytä hävittää. Lisää komealupiinista ja sen torjunnasta voi lukea <a href="https://vieraslajit.fi/lajit/MX.38950/show">vieraslajit.fi-sivustolta</a>. </p> <p>As garden lupine is included in the national list of invasive alien species, it cannot be imported, bred, sold or otherwise held, or released into the wild.</p> <p>Do not buy or grow this invasive alien species. Ordering garden lupin online is also prohibited. Garden lupin cannot be handed over. Eradicate any invasive alien species in your garden and handle garden waste so that no seeds or plant parts able to germinate can remain vital. Make sure that the species cannot spread through soil material. Prefer domestic plants or plants that do not spread easily in your garden.</p> <p>Professionals are obligated to prevent the spread of garden lupin and its seeds and plant parts outside their area through dirt, soil or other plants.</p> false <p>Yleinen Etelä-Suomessa, harvinaistuu pohjoista kohti, Pohjois-Lapissa satunnainen, mutta leviämässä. </p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Lupinen sprider sig effektivt med fröna, som har lång grobarhet. Det är mycket svårt att utrota växten eftersom nya plantor växer fram ur jordens fröreserv under flera års tid. Att utrota blomsterlupinen kräver långsiktighet och bekämpningsarbetet tar flera år i anspråk.</p> <p>Det lönar sig att klippa av eller slå ner blomställningen genast efter blomningen, innan fröna mognar. På det sättet kan blomsterlupinen inte sprida sig. Regelbundennedskärning vid basen som repeteras 2-4 gånger under tillväxtperioden försvagar växtens livskraft med tiden. Den bästa första slåttertiden är tidig sommar när beståndet är i full blomma, innan frökapslarna har utvecklats. Om blomsterlupinen redan har satt mogna frön är det för sent att påbörja bekämpningen. De mogna baljorna är bruna, hårda och innehåller bruna lösa frön. Slåtteravfallet bör avlägsnas för undvikande av övergödning. Speciellt för vidsträckta bestånd är slåtter ofta den enda bekämpningsmetoden.</p> <p>Om blomsterlupinerna är få lönar det sig att gräva upp dem en och en med rot. Den mångåriga blomsterlupinen har en pålrot och till all lycka kan den inte sprida sig vegetativt med utlöpare. Grävandet söndrar markytan och nya frön kommer till ytan och gror. Därför kan blomsterlupinen inte utrotas på en gång.</p> <p>Slåtteravfall som inte innehåller frön kan komposteras i en hög på växtplatsen. Med att täcka högen med plast eller en presenning kan man säkra att växterna inte fortsätter att utvecklas. Om växtrester innehåller frön, packa avfallet i plastpåsar och sortera som brännbart avfall. Uppgrävd jordstock och rötter som inte innehåller frön kan torkas och därefter komposteras.</p> <p>Bekämpningsarbetet bör upprepas i flera års tid eftersom fröreservet i jorden kan växa till nya lupinskott under flera år framöver.</p> <p>Varsi tanakka, lyhytkarvainen, vanhemmiten joskus haarova.</p> <p>Monivuotinen ruoho.</p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Updated by Luke, Natural Resources Institute Finland (2023).</p> <p>Blomsterlupinen är en flerårig ärtväxt som blir ca 1–1,5 m hög. Liksom andra ärtväxter (<em>Fabaceae</em>), binder blomsterlupinen kväve från atmosfären med hjälp av kvävebakterierna på knölarna i rhizomet. Därför kan den växa i mycket näringsfattig jord.</p> <p>Monivuotinen ruoho.</p> <p>Hyönteispölytteinen.</p> <p>Lehdet sormilehdykkäiset, lehdyköitä 9–16, 7–12 cm, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Hyönteispölytteinen.</p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Komealupiinin luontainen levinneisyysalue ulottuu läntisessä Pohjois-Amerikassa Alaskasta Wyomingiin ja Pohjois-Kaliforniaan. Se tuotiin Eurooppaan koriste- ja rehukasviksi vuonna 1826.</p> <p>Komealupiini lisääntyy pääasiassa siemenestä, mutta myös kasvullinen lisääntyminen on mahdollista. Siemenet sinkoutuvat siemenpalon haljetessa muutaman metrin päähän. Siemenet kulkeutuvat tienvarsiniittojen, maa-ainesten ja puutarhajätteiden mukana.</p> <p>Suomessa ensimmäinen karkulaishavainto komealupiinista on jo 1800-luvun lopulta. Nykyään sitä kasvaa lähes koko maassa pohjoisinta Lappia lukuun ottamatta.</p> <p>Helposti siemenistä lisättävää kasvia on levitetty ahkerasti puutarhoihin ja mökeille, joista se on edelleen karkaillut pitkin tienvarsia lisääntyen räjähdysmäisesti Etelä- ja Keski-Suomessa. Oulussa komealupiiniesiintymät keskittyvät Oulujokivarren rantatörmille. Puutarhoista se on karannut myös joutomaille, tienpientareille, ratapenkereille sekä kedoille ja niityille, ja jopa harjumetsiin.</p> 4 <p>Hedelmä 2,5–4 cm pitkä, karvainen, kypsänä ruskea palko, isoja siemeniä 5–9. </p> <p>Varsi tanakka, lyhytkarvainen, vanhemmiten joskus haarova.</p> <p>Monivuotinen, ruusukkeellinen, voimakasjuurinen. Varsi tanakka, lyhytkarvainen. Lehdet sormilehdykkäiset. Lehdyköitä 9-16, suikeita, alta karvaisia.</p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Niityillä, pientareilla, teiden varsilla. Yleinen puutarhakarkulainen.</p> <p>Komealupiini on monivuotinen hernekasvi, joka kasvaa noin 1–1,5 metriä korkeaksi. Muiden hernekasvien (<em>Fabaceae</em>) tapaan komealupiini sitoo juurinystyröiden typpibakteerien avulla ilmakehän typpeä käyttöönsä – näin se pystyy kasvamaan hyvinkin vähäravinteisella maalla.</p>