{"occurrences":[{"area":"ML.252","occurrenceCount":59,"status":"MX.typeOfOccurrenceOccursBasedOnOccurrences"},{"area":"ML.253","occurrenceCount":66,"status":"MX.typeOfOccurrenceOccursBasedOnOccurrences"},{"area":"ML.254","occurrenceCount":10,"status":"MX.typeOfOccurrenceOccursBasedOnOccurrences"},{"area":"ML.255","occurrenceCount":13,"status":"MX.typeOfOccurrenceOccursBasedOnOccurrences"},{"area":"ML.256","occurrenceCount":72,"status":"MX.typeOfOccurrenceOccursBasedOnOccurrences"},{"area":"ML.257","occurrenceCount":20,"status":"MX.typeOfOccurrenceOccursBasedOnOccurrences"},{"area":"ML.259","occurrenceCount":5,"status":"MX.typeOfOccurrenceOccursBasedOnOccurrences"},{"area":"ML.260","occurrenceCount":10,"status":"MX.typeOfOccurrenceOccursBasedOnOccurrences"},{"area":"ML.261","occurrenceCount":13,"status":"MX.typeOfOccurrenceOccursBasedOnOccurrences"},{"area":"ML.262","occurrenceCount":5,"status":"MX.typeOfOccurrenceOccursBasedOnOccurrences"},{"area":"ML.263","occurrenceCount":32,"status":"MX.typeOfOccurrenceOccursBasedOnOccurrences"},{"area":"ML.264","occurrenceCount":9,"status":"MX.typeOfOccurrenceOccursBasedOnOccurrences"},{"area":"ML.265","occurrenceCount":2,"status":"MX.typeOfOccurrenceOccursBasedOnOccurrences"},{"area":"ML.266","occurrenceCount":14,"status":"MX.typeOfOccurrenceOccursBasedOnOccurrences"},{"area":"ML.271","occurrenceCount":2,"status":"MX.typeOfOccurrenceOccursBasedOnOccurrences"}],"parent":{"phylum":{"cursiveName":false,"vernacularName":"kärlväxter","scientificName":"Tracheophyta","scientificNameAuthorship":"Sinnott ex Cavalier-Smith","taxonRank":"MX.phylum","id":"MX.53078","hasBold":false},"genus":{"cursiveName":true,"vernacularName":"lokor","scientificName":"Heracleum","scientificNameAuthorship":"L.","taxonRank":"MX.genus","id":"MX.39247","hasBold":false},"species":{"cursiveName":true,"vernacularName":"tromsöloka","scientificName":"Heracleum persicum","scientificNameAuthorship":"Desf. ex Fisch.","taxonRank":"MX.species","id":"MX.39253","bold":{"binCount":0,"publicRecords":7,"specimens":12,"barcodes":8},"hasBold":true},"domain":{"cursiveName":false,"vernacularName":"aitotumaiset","scientificName":"Eucarya","scientificNameAuthorship":"Whittaker & Margulis, 1978","taxonRank":"MX.domain","id":"MX.53761","hasBold":false},"subphylum":{"cursiveName":false,"scientificName":"Spermatophytina","taxonRank":"MX.subphylum","id":"MX.4986645","hasBold":false},"family":{"cursiveName":false,"vernacularName":"flockblommiga","scientificName":"Apiaceae","scientificNameAuthorship":"Lindl.","taxonRank":"MX.family","id":"MX.39171","hasBold":false},"kingdom":{"cursiveName":false,"vernacularName":"egentliga växter","scientificName":"Plantae","scientificNameAuthorship":"Haeckel","taxonRank":"MX.kingdom","id":"MX.37601","hasBold":false},"class":{"cursiveName":false,"vernacularName":"koppisiemeniset","scientificName":"Magnoliopsida","scientificNameAuthorship":"Brongn.","taxonRank":"MX.class","id":"MX.4976189","hasBold":false},"order":{"cursiveName":false,"scientificName":"Apiales","scientificNameAuthorship":"Nakai","taxonRank":"MX.order","id":"MX.289479","hasBold":false},"aggregate":{"cursiveName":true,"vernacularName":"jättelokor","scientificName":"Heracleum persicum -ryhmä","taxonRank":"MX.aggregate","id":"MX.41695","hasBold":false}},"hasLatestRedListEvaluation":true,"scientificName":"Heracleum persicum","latestRedListStatusFinland":{"year":2019,"status":"MX.iucnNA"},"hasChildren":false,"redListStatusesInFinland":[{"year":2019,"status":"MX.iucnNA"},{"year":2010,"status":"MX.iucnNA"}],"descriptions":[{"speciesCardAuthors":{"variable":"MX.speciesCardAuthors","title":"Författare av artbeskrivningen","content":"
SYKE 2016; MMM, Luke 2020
"},"groups":[{"variables":[{"variable":"MX.descriptionText","title":"Beskrivning","content":"Jättelokor är resliga flockblommiga växter (Apiaceae). I enlighet med gruppnamnet kan plantorna bli mycket höga (> 3 m), och på frodiga växtplatser till och med 5 meter höga. Tromsölokan är mer sällsynt än jättelokan (Heracleum mantegazzianum) i Finland. Jättelokor har använts som trädgårdsväxter och förekommer därför ofta i tätorter och glesbygder, bland annat längs vägrenar, på impediment och gårdsplaner, men även ut i naturen, till exempel i strandlundar.
\r\nTromsölokan är mångårig och blommar under flera somrar, men fröna mognar först under den tredje säsongen. Jättelokor sprider sig enbart med frön, och kan sprida sig till nya växtplatser med jord och trädgårdsavfall som innehåller frön. Fröna har bra hållbarhet och gror väl och nya bestånd förekommer ofta som en överraskning.
"},{"variable":"MX.identificationText","title":"Bestämning","content":"Det är krävande även för experter att skilja på olika arter av jättelokor. Den håriga stjälken är grov, upp till 10 cm i diameter. Tromsölokan har flera stjälkar från basen och stammens nedre del är oftast enhetligt rödlila eller rödbrun. Jättelokan och bredlokan har enstaka stjälkar med röda eller rödbruna fläckar. Bladen är flikiga, stora och långsträckta (upp till 3 meter med bladskaften). Bladen på tromsöloka är bredflikiga med trubbiga tänder och parbladiga med vanligen 2–3 bladpar. Jättelokan har 1 bladpar och bladen är spetsigare.
\r\nJättelokorna blommar i juni–augusti. Blomställningen är en flerförgrenad dubbel flock som kan vara över en halv meter i diameter. Blommorna är vita eller lätt rosa och de kan vara upp till 80 000 på en enda planta. Tromsölokans blomställningar har 35–85 flockar som är utbuktade i formen. Jättelokan och bredlokan har klart fler (60–120) flockar i en dubbel flock och blomställningarna är tillplattade. Tromsölokan kan blomma flera gånger till skillnad från jätteloka och bredloka vars plantor dör efter blomningen. Tromsölokan har en karakteristisk stark lukt av anis. Fler instruktioner för identifiering på finska.
\r\nNär det gäller bekämpning, är det inte nödvändigt att identifiera jättelokor på artnivå. Observera att det växer även ursprungliga, högväxta flockblommiga växter i vår natur som inte bör förväxlas med jättelokor och som inte behöver utrotas. Björnloka (Heracleum spondylium), sibirisk björnloka (H. sibiricum), strätta (Angelica sylvestris) och kvanne (A. archangelica) är emellertid klart mindre än jätteflokan både till omfånget och höjden. Till exempel är björnlokans stjälkar bara en tum tjocka.
"}],"title":"Allmän beskrivning","group":"MX.SDVG1"},{"variables":[{"variable":"MX.distributionFinland","title":"Utbredning i Finland","content":"In Finland, Persian hogweed was initially introduced as a garden plant due to the large size and spectacular inflorescence. It occurs especially in Southern Finland, but it has also been found in Rovaniemi and Ylitornio. Persian hogweed is less common in nature than giant hogweed. Some of the existing populations are remnants from cultivation. They have spread from gardens to nearby forests, roadsides, wastelands and uninhabited plots along with garden waste and transferred land masses. They are also found in nature reserves and in the vicinity of endangered species.
"},{"variable":"MX.originAndDistributionText","title":"Ursprung och helhetsutbredning","content":"Det vetenskapliga artnamnet hänvisar mera exakt till den ursprungliga utbredningen: tromsölokan hör hemma i före detta Persien (Iran, Irak, Turkiet). Tromsölokan importerades till England år 1829 som en prydnadsväxt. Bara sju år senare planterades de första fröna i norra Norge. Där expanderade arten effektivt och fick smeknamnet tromsöpalm.
\r\nTill Finland importerades jättelokor som imponerande prydnadsväxter. Tromsölokan förekommer speciellt i södra Finland, men bestånd har observerats även i Rovaniemi och Övertorneå. Tromsölokan är fortfarande sällsynt i Finland. Vissa bestånd härstammar från odlingsrester. Jättelokor förekommer ofta i skogar nära tätorter och glesbygder, längs vägrenar, på impediment och gårdsplaner, och har spridit sig genom ovarsam avfallshantering med växtrester och jordmassor. Jättelokor förekommer även i naturskyddsområden och livsmiljöer av utrotningshotade arter.
"}],"title":"Utbredning","group":"MX.SDVG2"},{"variables":[{"variable":"MX.invasiveSpeciesClassificationDescription","title":"Klassificering","content":"Invasiv främmande art av unionsbetydelse
\r\nTromsölokan har klassificerats som en invasiv främmande art av unionsbetydelse. Invasiva främmande arter av unionsbetydelse får inte importeras till Finland från länder utanför EU och inte heller från andra EU-länder. En sådan art får inte släppas ut i miljön, förfogas, födas upp eller odlas, transporteras, vidarebefordras, säljas, marknadsföras eller överlämnas till någon.
\r\nRapportera observationer med det övergripande begreppet ”jätteloka”, om du inte är helt säker på artbestämningen.
\r\nSe även artskortet för gruppen jättelokor som omfattar alla invasiva jättelokor i Finland.
"},{"variable":"MX.invasiveEffectText","title":"Olägenheter","content":"Jättelokor är konkurrenskraftiga och har brett ut sig till varierande livsmiljöer såsom åkrar, vägkanter, skogar och stränder. På frodiga marker bildar de omfattande, täta bestånd, ”skogar av jätteloka”, som kväver all annan växtlighet. Jättelokor påverkar negativt också andra organismer, till exempel mängden av nematoder. Stora jättelokabestånd gör landskapet ensidigt, och minskar naturens mångfald. Omfattande förekomster kan förhindra rekreation, fiske och annat friluftsliv. Jättelokor kan även minska värdet på fastigheter och förstöra kulturlandskap.
\r\nJättelokor är en hälsorisk för människan. När deras växtsaft reagerar med solljus kan det ge upphov till allvarliga hudskador i form av blåsor och sår som läks långsamt, och kan till och med bli kroniska. Känsliga personer kan få andnöd och allergiska symptom nära växtbestånd.
"},{"variable":"MX.invasivePreventionMethodsText","title":"Bekämpningsmetoder","content":"Att utrota jättelokan är arbetskrävande men fullt möjligt med hjälp av den kunskap som olika bekämpningsprojekt har gett. Jättelokor kan bekämpas mekaniskt på flera olika sätt. Det är effektivast att bekämpa den tidigt i maj när de första fröplantorna kommer upp. Enstaka plantor kan utrotas genom att bryta av huvudroten vid 10–20 centimeters djup med en spetsig spade eller genom att gräva upp hela rotsystemet. Förstaårsplantorna som har späda rötter kan du rycka upp för hand. Repeterad nedskärning förhindrar fotosyntes och plantorna förtvinar. Det är enklast att slå ner låga bestånd. Jättelokor sprider sig enbart med frön, och därför kan borttagning av blomställningar vara en effektiv utrotningsmetod. Genom att skära ner blomställningen förhindrar man att nya frön mognar och faller av.
\r\nSmå, låga bestånd kan täckas över med svart täckplast med hjälp av vikter. Täckning förtvinar plantorna och förhindrar att fröna kan gro. Täckning är enklast att göra efter att beståndet har slagits ner. Mera bekämpningsidéer på finska.
\r\nMan bör vara mycket varsam med att hantera trädgårdsavfall inklusive växt- och jordmaterial som innehåller frön av jättelokor. Blad och andra vegetativa växtdelar kan komposteras. Växtrester och jord som innehåller frön skall sorteras som brännbart avfall. Kontakta ditt lokala avfallshanteringsföretag för detaljerade instruktioner. Läs mer om avfallshanteringen.
\r\nKemiska bekämpningsmedel kan användas eftertänksamt, särskilt i bekämpning av stora förekomster. Kemisk bekämpning rekommenderas på försommaren när plantorna är små. Senare på sommaren är stora växter svåra och farliga att hantera, och det behövs större mängder bekämpningsmedel. Kemikalier skall inte användas nära vattendrag eller lekplatser. Välj gärna en miljövänlig och biologiskt nedbrytbar produkt som bekämpningsmedel. Fler miljövänliga alternativ till kemiska bekämpningsmedel behövs och i Finland har man studerat användning av björkdestillat på jättelokan.
\r\nSärskild försiktighet måste iakttas i närheten av vattendrag eftersom fröna sprider sig med vattnet till nya livsmiljöer. När man påbörjar ett utrotningsarbete är det värt att söka samarbete med grannar om arten har spridit sig till flera fastigheter. Om den angränsande tomten är öde, bör du kontakta din lokala kommun för att få tillstånd för bekämpning. I de flesta fall räcker inte en omgång för att utrota beståndet. Efter utrotningen är det nödvändigt att fortsätta övervaka växtplatsen årligen, eftersom enstaka jättelokor producerar i medeltal 20 000 frön och fröna kan behålla sin livskraft i upp till sju år i fröbanken.
"},{"variable":"MX.invasiveCitizenActionsText","title":"Vad kan jag göra?","content":"Denna art har definierats som en invasiv främmande art i hela EU. Därför är det förbjudet att importera, odla, sälja, hålla på annat sätt eller släppa ut arten i miljön.
\r\nKöp eller odla inte denna invasiva främmande art. Det är också förbjudet att beställa tromslöka från webbutiker. Tromsöloka får inte vidarebefordras. Utrota främmande arter från din trädgård och behandla trädgårdsavfall så att fröer eller växtdelar inte överlever eller sprids. Se till att arten inte sprider sig med jorden heller. Föredra inhemska eller sparsamt spridande växter i din egen trädgård.
\r\nProfessionella aktörer har en skyldighet att förhindra spridning av tromsöloka och dess frön och andra reproduktiva växtdelar utanför området under dess kontroll, till exempel med jord, mark och andra växter.
\r\nRapportera observationer av jättelokor med det övergripande begreppet ”jätteloka”, om du inte är helt säker på artbestämningen.
\r\nVid hantering och utrotning av jättelokor måste varsamhet följas på grund av den farliga brännande växtsaften. Bekämpningen måste alltid ske under molniga förhållanden, och skyddsutrustning med overaller, handskar, ansikts- och andningsskydd är nödvändiga. Växtsaft som hamnat på huden måste tvättas bort med vatten och tvål. Om stora hudområden blir utsatta bör man söka sig till en läkare för vård.
\r\nBestämnings- och bekämpningsanvisningar
\r\nAllergi-, Hud- och Astmaförbundet, WWF Finland, 2020. Med friska kliv i naturen –projektets guide över främmande arter.
\r\nJAPA ry. 2020. Ohjeita jättiputken torjuntaan omalla pihamaalla.
\r\nJättiputkiesite / Maa- ja metsätalousministeriö
\r\nLuke. 2020. Jättiputken tuntomerkit. Video. VieKas LIFE-Hanke (2018-2023).
\r\nLuke. 2020. Jättiputkien torjunta muovikatteella. Video. VieKas LIFE-hanke (2018-2023).
\r\nMaa- ja kotitalousnaiset. Jättiputki valtaa maat ja polttaa ihon.
\r\nMTV3. 2017. Pihaltasi löytyvä kasvi voi aiheuttaa karmeat vammat: Tunnistatko vaarallisen jättiputken?
"}],"title":"Invasiva främmande arter information","group":"MX.SDVG13"},{"variables":[{"variable":"MX.miscText","title":"Tilläggsuppgifter","content":"CABI: Persian hogweed (Heracleum persicum)
"},{"variable":"MX.descriptionReferences","title":"Referenser","content":"CABI: Heracleum persicum (Persian hogweed).
\r\nIkonen, I., Kekki, M. & Räikkönen, N. 2009. Jättiputki ja kurtturuusu kuriin Lounais-Suomessa. Lounais-Suomen ympäristökeskuksen raportteja 15, 83 s.
\r\nJuhanoja, S. & Tuhkanen, E.-M. 2017. Jättiputken torjunta käytännössä. Teoksessa: Huusela-Veistola ym. Ehdotus haitallisten vieraslajien hallintasuunnitelmaksi. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisu 43/2017. s.106-112.
\r\nMiettinen, A., Koikkalainen, K., Pouta, E., Ryttäri, T. & Teeriaho, J. 2017. Jättiputkien torjunnan kustannushyötyanalyysi. Teoksessa: Huusela-Veistola ym. Ehdotus haitallisten vieraslajien hallintasuunnitelmaksi. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisu 43/2017. s.113-125.
\r\nMoravcová, L., Pyšek, P., Krinke, L., Müllerová, J., Perglová, I. & Pergl, J. 2018. Long-term survival in soil of buried seed of an invasive herb Heracleum mantegazzianum. Preslia 90:225–234.
\r\nPiirainen, M. & Saarinen, K. 2018. Kasvaako Suomessa armenianjättiputkea? Lutukka 34(3):115-121.
\r\nRyttäri, T., Teeriaho, J. & Räikkönen, N. 2017. Jättiputken levinneisyys Suomessa. Teoksessa: Huusela-Veistola ym. Ehdotus haitallisten vieraslajien hallintasuunnitelmaksi. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisu 43/2017. s.86-105.
\r\nRäikkönen, N. 2013. Vieraslajien torjunta Lounais-Suomessa, Hyvät käytännöt. Varsinais-Suomen elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Raportteja 63, 43 s.
"}],"title":"Blandad","group":"MX.SDVG10"}],"id":"default","title":"Laji.fi artbeskrivningar"},{"groups":[{"variables":[{"variable":"MX.identificationText","title":"Bestämning","content":"Jättiputkilajien erottaminen toisistaan voi olla vaikeaa jopa asiantuntijoille. Jättiputkien varsi on läpimitaltaan jopa 10 cm paksu ja karvainen. Persianjättiputki on monivartinen ja varsi on tavallisesti erityisesti alaosastaan täysin violetti tai punaisenruskea. Kookkaat liuskoittuneet lehdet voivat kasvaa lehtiruodin kanssa 3 metriä pitkiksi. Persianjättiputkella lehdet ovat tavallisesti 2-3-parisesti parilehdykkäisiä. Persianjättiputken lehtiliuskat leveänsuippoja ja suorahampaisia.
Kukinta-aika on kesä–elokuussa. Kasvin kukinto on monihaarainen kerrannaissarja, joka voi olla yli puoli metriä leveä. Kukat ovat valkoisia tai hennon vaaleapunaisia ja yhdessä kasvissa niitä voi olla jopa 80 000. Persianjättiputken kukinnot ovat useimmiten päältä hieman kuperia, ja niissä pikkusarjoja on vähemmän (35-85) kuin kaukasian- ja armenianjättiputkella (60-120), joiden kukinnot ovat päältä litteähköjä. Toisin kuin kaukasian- ja armenianjättiputki, joka usein kuolee kukinnan jälkeen, persianjättiputki voi kukkia useita kertoja. Persianjättiputkilla on ominainen, voimakas, aniksinen tuoksu.
"}],"title":"Allmän beskrivning","group":"MX.SDVG1"},{"variables":[{"variable":"MX.distributionFinland","title":"Utbredning i Finland","content":"Suomeen jättiputket tuotiin alun perin puutarhakasveiksi ison kokonsa ja näyttävän kukintonsa vuoksi. Persianjättiputken esiintymiä on erityisesti Etelä-Suomessa, mutta sitä on havaittu myös Rovaniemellä sekä Ylitorniossa. Persianjättiputkea tavataan luonnosta harvemmin kuin kaukasianjättiputkea. Osa nykyisistä jättiputkikasvustoista on viljelyjäänteitä. Puutarhojen ulkopuolelle lähimetsiin, tienpientareille, joutomaille ja asumattomille tonteille jättiputket ovat levinneet puutarhajätteiden ja siirrettyjen maamassojen mukana. Jättiputkia esiintyy myös luonnonsuojelualueilla sekä uhanalaisten lajien esiintymispaikkojen läheisyydessä.
"},{"variable":"MX.originAndDistributionText","title":"Ursprung och helhetsutbredning","content":"Nimensä mukaisesti persianjättiputki on kotoisin Iranin, Irakin ja Turkin alueelta. Persianjättiputki saapui Englantiin koristekasviksi vuonna 1829. Vain seitsemän vuotta myöhemmin lajin siemeniä istutettiin Pohjois-Norjassa. Siellä laji levisi tehokkaasti ja sai nimekseen ´tromssanpalmu´.
"}],"title":"Utbredning","group":"MX.SDVG2"}],"id":"LA.749","title":"Pinkka oppimisympäristö: Vieraslajien tunnistus - Jättiputket"}],"taxonConceptIds":["taxonid:76929A"],"informalTaxonGroups":["MVL.343"],"qname":"MX.39253","id":"MX.39253","scientificNameDisplayName":"Heracleum persicum","occurrenceCountInvasiveFinland":333,"habitatOccurrenceCounts":[{"habitat":{"fi":"on the top of the filling earth mound","sv":"on the top of the filling earth mound","en":"on the top of the filling earth mound"},"occurrenceCount":6,"id":"onthetopofthefillingearthmound"},{"habitat":{"fi":"tuore multamaa","sv":"tuore multamaa","en":"tuore multamaa"},"occurrenceCount":5,"id":"tuoremultamaa"},{"habitat":{"fi":"joutomaalla","sv":"joutomaalla","en":"joutomaalla"},"occurrenceCount":4,"id":"joutomaalla"},{"habitat":{"fi":"pihalla","sv":"pihalla","en":"pihalla"},"occurrenceCount":4,"id":"pihalla"},{"habitat":{"fi":"kuivahko hiekkamultamaa. viljelykarkulainen","sv":"kuivahko hiekkamultamaa. viljelykarkulainen","en":"kuivahko hiekkamultamaa. viljelykarkulainen"},"occurrenceCount":3,"id":"kuivahkohiekkamultamaa.viljelykarkulainen"},{"habitat":{"fi":"700 (ruderaatti; -; -)","sv":"700 (ruderaatti; -; -)","en":"700 (ruderaatti; -; -)"},"occurrenceCount":2,"id":"700(ruderaatti;-;-)"},{"habitat":{"fi":"740 (ruderaatti; maantie, muu tie; -)","sv":"740 (ruderaatti; maantie, muu tie; -)","en":"740 (ruderaatti; maantie, muu tie; -)"},"occurrenceCount":2,"id":"740(ruderaatti;maantie,muutie;-)"},{"habitat":{"fi":"gårdsplan","sv":"gårdsplan","en":"gårdsplan"},"occurrenceCount":2,"id":"gårdsplan"},{"habitat":{"fi":"kylän keskellä maantieojassa","sv":"kylän keskellä maantieojassa","en":"kylän keskellä maantieojassa"},"occurrenceCount":2,"id":"kylänkeskellämaantieojassa"},{"habitat":{"fi":"ojanpientareella","sv":"ojanpientareella","en":"ojanpientareella"},"occurrenceCount":2,"id":"ojanpientareella"}],"sensitive":false,"bold":{"binCount":0,"publicRecords":7,"specimens":12,"barcodes":8},"autoNonWild":false,"redListEvaluationGroups":["MVL.721"],"taxonExpert":["MA.48"],"parentsIncludeSelf":["MX.37600","MX.53761","MX.37601","MX.4986648","MX.70120","MX.4986650","MX.53078","MX.4986645","MX.4976189","MX.289479","MX.39171","MX.39247","MX.41695","MX.39253"],"observationCountInvasiveFinland":333,"taxonomicOrder":95649,"hasBold":true,"parents":["MX.37600","MX.53761","MX.37601","MX.4986648","MX.70120","MX.4986650","MX.53078","MX.4986645","MX.4976189","MX.289479","MX.39171","MX.39247","MX.41695"],"countOfSpecies":1,"stableInFinland":false,"scientificNameAuthorship":"Desf. ex Fisch.","taxonRank":"MX.species","invasiveSpeciesEstablishment":"MX.invasiveEstablished","hiddenTaxon":false,"cursiveName":true,"vernacularName":"tromsöloka","hasMultimedia":true,"invasiveSpecies":true,"countOfFinnishSpecies":1,"invasiveSpeciesMainGroups":["HBE.MG14","HBE.MG2"],"nameAccordingTo":"MR.1","taxonEditor":["MA.10"],"occurrenceCountFinland":333,"typeOfOccurrenceInFinland":["MX.typeOfOccurrenceAlienNewResident","MX.typeOfOccurrenceCompletelyCultivatedOrigin"],"nonHiddenParentsIncludeSelf":["MX.37600","MX.53761","MX.37601","MX.4986648","MX.70120","MX.4986650","MX.53078","MX.4986645","MX.4976189","MX.289479","MX.39171","MX.39247","MX.41695","MX.39253"],"observationCountFinland":333,"administrativeStatuses":["MX.euInvasiveSpeciesList","MX.nationalInvasiveSpeciesStrategy"],"occurrenceCount":378,"finnishSpecies":true,"finnish":true,"multimedia":[{"copyrightOwner":"Krister Brandser","author":"Krister Brandser","fullURL":"https://image.laji.fi/MM.134640/MX.39253_Heracleum_persicum_Krister_Brandser_public.jpg","largeURL":"https://image.laji.fi/MM.134640/MX.39253_Heracleum_persicum_Krister_Brandser_public.jpg","source":"default","squareThumbnailURL":"https://image.laji.fi/MM.134640/MX.39253_Heracleum_persicum_Krister_Brandser_public_square.jpg","primaryForTaxon":false,"licenseAbbreviation":"CC0-4.0","licenseFullname":"Creative Commons 4.0","sortOrder":2147483647,"taxon":{"cursiveName":true,"vernacularName":"tromsöloka","scientificName":"Heracleum persicum","scientificNameAuthorship":"Desf. ex Fisch.","taxonRank":"MX.species","id":"MX.39253","bold":{"binCount":0,"publicRecords":7,"specimens":12,"barcodes":8},"hasBold":true},"licenseId":"MZ.intellectualRightsCC0-4.0","thumbnailURL":"https://image.laji.fi/MM.134640/MX.39253_Heracleum_persicum_Krister_Brandser_public_thumb.jpg"}],"species":true,"observationCount":378,"occurrenceInFinland":"MX.occurrenceInFinlandCollected","hasParent":true,"hasDescriptions":true,"intellectualRights":"MZ.intellectualRightsCC-BY-4.0"}