asklönn <p>The male inflorescence is a dense panicle. The female inflorescence is pendent, long and racemose. </p> <p>Meridionaaliset–hemiboreaaliset kosteat metsät, jokien ja järvien rannat.</p> <p>The lamina is imparipinnate with (3–)5(–9) leaflets. The leaflets are 5–7 cm long, narrowly ovate and acuminate. The terminal leaflet is often trifid and the margin is coarsely serrate. </p> <p>Saarnivaahteran poistossa kaulaaminen on suositeltava keino, koska silloin estetään kanto- ja juurivesojen kasvu. Siementaimet kannattaa poistaa varhaisessa vaiheessa.&#xa0;</p> saarnivaahtera <p>3–15 m.</p> Acer negundo <p>Saarnivaahtera on Suomessa 3-5 m korkeaksi kasvava puu tai pensas. Sen lehtilapa on &#xa0;(3-) 5 (-9) -lehdykkäinen ja päätöparinen. Lehdykät ovat 5-7 cm pitkiä ja mujodoltaan kapeanpuikeita ja pitkäsuippuisia. Päätölehdykkä on usein 3-halkoinen. Sen laita on isohampainen.</p><p>Kesäkuussa kukkivaa saarnivaahtera on kaksikotinen. Sen hedekukinto on tiheä huiskilo ja emikukinto on riippuva, pitkä ja terttumainen. Hedelmä on lenninsiivellinen lohkohedelmä eli samara.</p> <p>Dioecious deciduous tree or shrub.</p> <p>Asklönnen är ett snabbväxande pionjärträd som härstammar från Nordamerika. Den har spridit sig vidsträckt från trädgårdar och tål en mängd olika förhållanden, inklusive kyla, fukt och översvämningar. När den är väl rotad tål den också torka bättre än andra lönnarter. Asklönnen växer snabbt under de första 15–20 åren av sitt liv, men saktar därefter ner. Asklönnen är ett relativt kortlivat träd.&#xa0; Den blir i genomsnitt 75 år gammal, sällan 100 år. Den växer bäst i ett ljust, öppet område, liksom pionjärarterna gör, men den klarar sig också bra i halvskugga. Plantor klarar sig bättre i ljusa miljöer än i skugga.</p> <p>Asklönnen är ett vindpollinerat och vindburet tvåkönat träd, och honträdet producerar rikligt med frön om det finns ett pollinerande hanträd i närheten. De bevingade fröna är vindburna, men bärs också av fåglar och ekorrar. Spridningen är dock ganska lokal, vanligtvis mindre än 100 m från moderträdet. Spridningen av asklönn är särskilt omfattande på mark som störts av människan, till exempel vid vägkanter och gårdar. Arten förökar sig också vegetativt från stubb- och rotskotten, och kan skjuta nya skott även från skadade rötter.</p> <p>Koriste- tai varjostuspuu, puuaines soveltuu puukäsitöihin&#xa0;</p> <p>Avoimella kasvupaikalla saarnivaahterasta tulee usein monirunkoinen, jopa pensasmainen, ja latvuksesta kupumainen. Varjossa puusta tulee useammin yksirunkoinen ja suorempi. Saarnivaahtera kasvaa 6-10 m korkeaksi, alkuperäisellä levinneisyysalueellaan jopa 20 m korkeaksi. Saarnivaahtera poikkeaa ulkonäöltään muista vaahteralajeista, sillä sen lehdet muistuttavat saarnen lehtiä. Ne ovat päättöparisia, enimmäkseen viisilehdykkäisiä, 15-35 cm pitkiä. Versot ovat aluksi vihreitä ja muuttuvat violetinsävyisiksi toisena vuotena. Syysväri on keltainen. Saarnivaahteran hedepuissa on tiheitä, pienikukkaisia huiskilokukintoja ja emipuissa pitkiä, riippuvia terttumaisia kukintoja. Puu kukkii aikaisin keväällä ennen lehtien tuloa, ja varsinkin hedekukinta voi olla näyttävä. Oksat ovat usein murtumaherkkiä heikkojen haaraliitosten vuoksi.</p> <p>Meridionaaliset–hemiboreaaliset kosteat metsät, jokien ja järvien rannat.</p> <p>Pohjois-Amerikka (USA: useimmat itäiset osavaltiot Kalliovuoriin asti lännessä sekä Arizona, Kalifornia, Nevada ja Utah. Kanada: itäisten ja keskisten provinssien eteläosat). Väli-Amerikka (Guatemala. Meksiko). Vakiintuvana tulokkaana myös muualla Pohjois-Amerikassa ja Euroopassa.</p> <p>CABI: <a href="https://www.cabi.org/isc/datasheet/2862">Acer negundo</a></p> <p>Branquart Etienne, Vanderhoeven Sonia, Van Landuyt Wouter, Van Rossum Fabienne, Verloove Filip. 2012. Acer negundo. Invasive species in Belgium. https://alienplantsbelgium.myspecies.info/content/acer-negundo</p> <p>Camenen, E., Porté, A.J. and Benito Garzón, M. 2016. American trees shift their niches when invading Western Europe: evaluating invasion risks in a changing climate. Ecol Evol, 6: 7263-7275. https://doi.org/10.1002/ece3.2376</p> <p>Mędrzycki, P. 2011. NOBANIS – Invasive Alien Species Fact Sheet – Acer negundo. – From: Online Database of the European Network on Invasive Alien Species – NOBANIS www.nobanis.org.</p> <p>Merceron, NR; Lamarque, LJ; (...); Porte, AJ. 2016. Killing it Softly: Girdling as an Efficient Eco-friendly Method to Locally Remove Invasive Acer negundo. Ecological Rest. December 1, 2016 vol. 34 no. 4 297-305. https://doi.org/10.3368/er.34.4.297</p> <p>Sapanov, M.K., Sizemskaya, M.L. 2021. Ecological Features of the Renewal of the Boxelder Maple in Arid Regions of Russia. Contemp. Probl. Ecol. 14, 785–791. https://doi.org/10.1134/S1995425521070155</p> <p>Straigytė, L., Cekstere, G., Laivins, M. & Marozas, V. 2015. The spread, intensity and invasiveness of the&#xa0;Acer negundo&#xa0;in Riga and Kaunas. Dendrobiology&#xa0;2015, vol. 74:&#xa0;157-168. http://dx.doi.org/10.12657/denbio.074.016</p> <p>Veselkin, D.V., Dubrovin, D.I. & Pustovalova, L.A. 2021. High canopy cover of invasive Acer negundo L. affects ground vegetation taxonomic richness. Sci Rep 11, 20758 (2021). https://doi.org/10.1038/s41598-021-00258-x</p> <p>Kausivihanta puu tai pensas.</p> <p>3–15 m.</p> L. <p>3–15 m.</p> <p>North America.</p> true <p>3–15 m high.</p> <p>Saarnivaahtera on Pohjois-Amerikasta kotoisin oleva nopeakasvuinen pioneeripuulaji. Se on levinnyt puutarhakäytöstä laajalle, sillä se sietää monenlaisia olosuhteita, kuten kylmää, kosteutta ja tulvia. Kunnolla juurruttuaan se sietää myös kuivuutta paremmin kuin muut vaahteralajit. Saarnivaahtera kasvaa nopeasti ensimmäisen 15-20 elinvuotensa aikana, mutta sen jälkeen kasvunopeus hidastuu. Saarnivaahterat ovat melko lyhytikäisiä puita.&#xa0; Ne elävät keskimäärin 75-vuotiaiksi, harvoin satavuotiaaksi. Laji kasvaa parhaiten pioneerilajin tapaan valoisalla avoimella paikalla, mutta se pärjää myös puolivarjossa. Siementaimet menestyvät paremmin valoisassa ympäristössä kuin varjossa.&#xa0;</p> <p>Saarnivaahtera on tuulipölytteinen ja -levintäinen, kaksikotinen puu ja sen emiyksilöt tuottavat runsaasti siemeniä, mikäli lähistöllä on pölyttävä hedeyksilö. Siipipalteiset siemenet leviävät tuulen mukana, mutta niitä kuljettavat myös linnut ja oravat. Leviäminen on kuitenkin melko paikallista, yleensä alle 100 m emopuusta. Saarnivaahtera leviää erityisesti ihmisen häiritsemillä mailla, kuten teiden varsilla ja piha-alueilla. Lisäksi laji lisääntyy kasvullisesti kanto- ja juurivesoista, ja saattaa kasvattaa uusia versoja myös vahingoittuneista juurista.&#xa0;</p> <p>Tarkkaile ympäristöä ja estä saarnivaahteran leviäminen. Poista siementaimet maanomistajan luvalla. Uusia puuistutuksia suunniteltaessa mieti, voitko saarnivaahteran sijaan käyttää muita puulajeja. Älä istuta saarnivaahteraa herkkien luontoympäristöjen, kuten puronvarsien tai muiden rantojen lähelle. Ilmoita havaintosi saarnivaahterasta vieraslajit.fi-sivustolla.&#xa0;</p> <p>Vid borttagning av asklönn rekommenderas ringbarkning, eftersom den förhindrar tillväxt av stubb- och rotskott. Plantor bör tas bort i ett tidigt skede.</p> <p>Vaikka saarnivaahtera onkin levinnyt laajalti siellä, minne sitä on viety, merkittäviä haittavaikutuksia ei ole dokumentoitu. Jos laji vakiintuu merkittäväksi osaksi eurooppalaista kosteikkokasvillisuutta, se saattaa muuttaa lajistokoostumusta ja vähentää joidenkin luontaisten lajien esiintymistä. Tiheät saarnivaahterakasvustot pidättävät valoa, ja siten voivat heikentää alla kasvavien kasvien menestymistä ja vähentää lajirunsautta.&#xa0;</p> <p>Venäjällä sata vuotta saapumisensa jälkeen saarnivaahtera ei ole osoittautunut täysin invasiiviseksi lajiksi, joka kaikkialla syrjäyttäisi alkuperäisiä kasvilajeja. Myöskin Riikassa ja Kaunasissa tehdyn riskinarvioinnin mukaan saarnivaahteralla on tällä hetkellä vähäinen sosiaalinen, ympäristöllinen ja taloudellinen vaikutus.&#xa0;</p> <p>Luontaisissa kasvupaikoissaan rantavyöhykkeillä ja tulva-alueilla saarnivaahtera edistää sedimenttien kertymistä.&#xa0;</p> <p>Saarnivaahtera on kotoisin Pohjois-Amerikasta, Guatemalasta Kanadan keskiosiin asti. Lajia on viety puutarha- ja puistopuuksi Eurooppaan, Australiaan, Aasiaan ja Uuteen-Seelantiin, joissa se on levinnyt urbaaneille alueille ja rantavyöhykkeille. Saarnivaahtera on vakiintunut vieraslaji Liettuassa ja Latviassa. Norjassa laji on luokiteltu alhaisen riskin lajiksi, sillä sen leviämisnopeus ja ekologinen haitta ovat olleet vähäisiä. Venäjällä saarnivaahteraa on käytetty metsätaloudessa ja maisemoinnissa, ja se onkin yksi laajemmin levinneitä vieraslajikasveja Venäjällä. Suomessa saarnivaahteraa käytetään jonkin verran viherrakentamisessa, lähinnä Etelä-Suomessa. Laji menestyy Raahen, Oulun ja Tornion seudulle asti. Saarnivaahtera tekee myös Suomessa itämiskelpoista siementä ja leviämistaipumuksesta on havaintoja rakennetussa ympäristössä.&#xa0;</p> <p>Kumpulan kasvitieteellisessä puutarhassa 19.9.2008 kuvattu kasvi (1992-0060).</p> <p>Meridional – hemiboreal moist forests, shores of lakes and rivers.</p> <p>Kausivihanta puu tai pensas.</p> <p><a href="http://www.missouribotanicalgarden.org/PlantFinder/PlantFinderDetails.aspx?kempercode=a841">http://www.missouribotanicalgarden.org/PlantFinder/PlantFinderDetails.aspx?kempercode=a841</a>&#xa0;</p> <p>Observera miljön och förhindra spridning av asklönn. Ta bort plantorna med markägarens tillstånd. När du planerar nya trädplanteringar, fundera på om du kan använda andra trädarter i stället för asklönn. Plantera inte asklönn i närheten av känsliga livsmiljöer som längs bäckar eller vid andra stränder. Rapportera dina observationer av asklönn på webbplatsen vieraslajit.fi.</p> <p>Kumpulan kasvitieteellisessä puutarhassa 19.9.2008 kuvattu kasvi (1992-0060).</p> <p>Flowers in June.</p> <p>An exotic ornamental tree, occasionally an escape of cultivation.</p> <p>Kausivihanta puu tai pensas.</p> <p>Asklönnen härstammar från Nordamerika, från Guatemala till centrala Kanada. Arten har exporterats som trädgårds- och parkträd till Europa, Australien, Asien och Nya Zeeland, där den har spridit sig till stadsområden och strandzoner. Asklönnen är en etablerad främmande art i Litauen och Lettland. I Norge klassificeras den som en lågriskart på grund av dess låga spridningshastighet och ringa ekologiska skador. I Ryssland har asklönn använts inom skogsbruk och landskapsarkitektur och är en av de mest utbredda invasiva främmande arterna i Ryssland. I Finland används asklönn i viss utsträckning i grönbyggande, främst i södra Finland. Arten trivs så långt norrut som Brahestad, Uleåborg och Torneå. Den producerar också grobara frön i Finland och det finns observationer av dess tendens att sprida sig i den byggda miljön.</p> <p>Pohjois-Amerikka (USA: useimmat itäiset osavaltiot Kalliovuoriin asti lännessä sekä Arizona, Kalifornia, Nevada ja Utah. Kanada: itäisten ja keskisten provinssien eteläosat). Väli-Amerikka (Guatemala. Meksiko). Vakiintuvana tulokkaana myös muualla Pohjois-Amerikassa ja Euroopassa.</p> <p>Eeva-Maria Tuhkanen ja Miia Jauni (Luke) 2023</p> <p>Trots att asklönnen har spridit sig vidsträckt där den har introducerats, har inga betydande negativa effekter dokumenterats. Om arten etablerar sig som en viktig komponent i den europeiska våtmarksvegetationen, kan den förändra artsammansättningen och minska förekomsten av vissa inhemska arter. Täta bestånd av asklönn håller kvar ljuset och kan därför minska framgången för undervegetationen och minska artrikedomen.</p> <p>I Ryssland, hundra år efter sin ankomst, har asklönnen inte visat sig vara en helt invasiv art som överallt skulle tränga undan inhemska växtarter. En riskbedömning som genomförts i Riga och Kaunas har också visat att asklönnen för närvarande har en låg social, miljömässig och ekonomisk påverkan.</p> <p>I sina naturliga livsmiljöer i strandzoner och flodslätter bidrar asklönnen till ackumulering av sediment.</p> <p>Pohjois-Amerikka (USA: useimmat itäiset osavaltiot Kalliovuoriin asti lännessä sekä Arizona, Kalifornia, Nevada ja Utah. Kanada: itäisten ja keskisten provinssien eteläosat). Väli-Amerikka (Guatemala. Meksiko). Vakiintuvana tulokkaana myös muualla Pohjois-Amerikassa ja Euroopassa.</p> false <p>Eeva-Maria Tuhkanen och Miia Jauni (Luke) 2023</p> <p>I öppna miljöer blir asklönnen ofta flerstammig, till och med buskig, med en kupolformad krona. I skuggan är trädet oftare enstammigt och mer upprätt. Asklönnen blir 6–10 m hög, upp till 20 m i sitt ursprungliga utbredningsområde. Asklönnen skiljer sig utseendemässigt från andra lönnarter genom att dess blad liknar askens. De är oftast fembladiga, 15–35 cm långa. Skotten är gröna i början och blir lila under det andra året. Höstfärgen är gul. Hanträdet har täta, småblommiga, knippformiga blomställningar och honträdet långa, hängande, klaselika blomställningar. Trädet blommar tidigt på våren, innan bladen spricker ut, och hanträdets blomning kan vara särskilt spektakulär. Grenarna är ofta känsliga för brott på grund av svag förgrening.</p> <p>Meridionaaliset–hemiboreaaliset kosteat metsät, jokien ja järvien rannat.</p> <p><a href="https://www.cabi.org/isc/datasheet/2862">CABI: Acer negundo</a></p> <p>Branquart Etienne, Vanderhoeven Sonia, Van Landuyt Wouter, Van Rossum Fabienne, Verloove Filip. 2012. Acer negundo. Invasive species in Belgium. <a href="https://alienplantsbelgium.myspecies.info/content/acer-negundo">https://alienplantsbelgium.myspecies.info/content/acer-negundo</a></p> <p>Camenen, E., Porté, A.J. and Benito Garzón, M. 2016. American trees shift their niches when invading Western Europe: evaluating invasion risks in a changing climate. Ecol Evol, 6: 7263-7275. <a href="https://doi.org/10.1002/ece3.2376">https://doi.org/10.1002/ece3.2376</a></p> <p>Mędrzycki, P. 2011. NOBANIS – Invasive Alien Species Fact Sheet – Acer negundo. – From: Online Database of the European Network on Invasive Alien Species – NOBANIS <a href="http://www.nobanis.org">www.nobanis.org</a>.</p> <p>Merceron, NR; Lamarque, LJ; (...); Porte, AJ. 2016. Killing it Softly: Girdling as an Efficient Eco-friendly Method to Locally Remove Invasive Acer negundo. Ecological Rest. December 1, 2016 vol. 34 no. 4 297-305. <a href="https://doi.org/10.3368/er.34.4.297">https://doi.org/10.3368/er.34.4.297</a></p> <p>Sapanov, M.K., Sizemskaya, M.L. 2021. Ecological Features of the Renewal of the Boxelder Maple in Arid Regions of Russia. Contemp. Probl. Ecol. 14, 785–791. <a href="https://doi.org/10.1134/S1995425521070155">https://doi.org/10.1134/S1995425521070155</a></p> <p>Straigytė, L., Cekstere, G., Laivins, M. & Marozas, V. 2015. The spread, intensity and invasiveness of the&#xa0;Acer negundo&#xa0;in Riga and Kaunas. Dendrobiology&#xa0;2015, vol. 74:&#xa0;157-168. <a href="http://dx.doi.org/10.12657/denbio.074.016">http://dx.doi.org/10.12657/denbio.074.016</a></p> <p>Veselkin, D.V., Dubrovin, D.I. & Pustovalova, L.A. 2021. High canopy cover of invasive Acer negundo L. affects ground vegetation taxonomic richness. Sci Rep 11, 20758 (2021). <a href="https://doi.org/10.1038/s41598-021-00258-x">https://doi.org/10.1038/s41598-021-00258-x</a></p> <p>The twigs are green and glabrous.</p> <p>The fruit is a paired samara.</p> 11