Nootka lupin <p>Luke 2020</p> <p>Nootka lupin is a perennial leguminous plant that grows about 0.5 to 1.2 metres tall. It reproduces effectively from seeds and thrives especially on roadsides and river embankments, and in gravel pits. In Finland, Nootka lupin is still quite rare.</p> <p>Nootka lupin is included in the national list of invasive alien species. Invasive alien species may not be released into the wild, imported into Finland from outside the EU or from other EU countries, kept, bred, transported, placed on the market, transferred, sold or otherwise handed over.</p> <p>Nootka lupine has been classified as an invasive species also in Iceland and Norway.</p> <p>Gederaas, L., Moen, T.L., Skjelseth, S. & Larsen, L.-K. (toim.) 2012. <a href="https://www.artsdatabanken.no/Files/13964/Fremmede_arter_i_Norge___med_norsk_svarteliste_2012">Fremmede arter i Norge – med norsk svarteliste 2012.</a> Artsdatabanken, Trondheim.</p> <p>Huusela-Veistola, E. ym. 2020. Ehdotus kansallisesti haitallisten vieraslajien hallintasuunnitelmaksi. Valtioneuvoston kanslia. <a href="http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-287-939-4">Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 32/2020.</a> 138 sivua.&#xa0;</p> <p>Magnusson, B. 2010. <a href="http://www.nobanis.org/files/factsheets/Lupinus_nootkatensis.pdf">NOBANIS – Invasive Alien Species Fact Sheet – Lupinus nootkatensis.</a>&#xa0;</p> <p>Vetter, V. M. S., Tjaden, N. B., Jaeschke, A., Buhk, C., Wahl, V., Wasowicz, P. & Jentsch A. Invasion of a Legume Ecosystem Engineer in a Cold Biome Alters Plant Biodiversity. <a href="https://www.frontiersin.org/article/10.3389/fpls.2018.00715">Frontiers in Plant Science 9, 715</a>.&#xa0;&#xa0;</p> <p>Willow, J., Tamayo, M. & Jóhansson, M.H. 2017. Potential impact of Nootka lupine (Lupinus nootkatensis) invasion on pollinator communities in Iceland. <a href="https://ias.is/wp-content/uploads/2018/01/IAS-2017-6-Willow-J-2nd.pdf">Icel. Agric. Sci. 30: 51‒54</a>.&#xa0;</p> <p>Sandlupinen ingår i den nationella förteckningen över invasiva främmande arter. Invasiva främmande arter som ingår i den nationella förteckningen får inte släppas ut i miljön, importeras till Finland från länder utanför EU och inte heller från andra EU-länder, förfogas, födas upp eller odlas, transporteras, vidarebefordras, säljas, marknadsföras eller överlåtas.</p> <p>The Nootka lupine - especially the seed pods and seeds - contain toxic alkaloids.</p> Lupinus nootkatensis <p>Sandlupinen är en flerårig ärtväxt som blir ca 0,5–1,2 m hög. Den förökar sig effektivt med frön och trivs speciellt vid vägrenar, grusgropar och älvbrinkar. Sandlupinen är sällsynt i Finland.</p> <p>Magnusson, B. 2010. NOBANIS – Invasive Alien Species Fact Sheet. <a href="https://www.nobanis.org/globalassets/speciesinfo/l/lupinus-nootkatensis/lupinus_nootkatensis.pdf"><em>Lupinus nootkatensis</em></a>.</p> <p>Vetter, V. M. S., Tjaden, N. B., Jaeschke, A., Buhk, C., Wahl, V., Wasowicz, P. & Jentsch A. Invasion of a Legume Ecosystem Engineer in a Cold Biome Alters Plant Biodiversity. <a href="https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpls.2018.00715/full">Frontiers in Plant Science 9, 715</a>.&#xa0;&#xa0;</p> <p>Willow, J., Tamayo, M. & Jóhansson, M.H. 2017. Potential impact of Nootka lupine (<em>Lupinus nootkatensis</em>) invasion on pollinator communities in Iceland. <a href="https://ias.is/wp-content/uploads/2018/01/IAS-2017-6-Willow-J-2nd.pdf">Icel. Agric. Sci. 30: 51‒54.</a></p> <p>Huusela-Veistola, E. ym. 2020. Ehdotus kansallisesti haitallisten vieraslajien hallintasuunnitelmaksi. 138 p. Valtioneuvoston kanslia.&#xa0; <a href="http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-287-939-4">Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 2020:32. (in Finnish)</a>.</p> <p>Gederaas, L., Moen, T.L., Skjelseth, S. & Larsen, L.-K. (toim.). 2012. Artsdatabanken, Trondheim. <a href="https://www.artsdatabanken.no/Files/13964/Fremmede_arter_i_Norge___med_norsk_svarteliste_2012">Fremmede arter i Norge – med norsk svarteliste 2012. (in Norwegian)</a>.</p> sandlupin true <p>The natural distribution range of Nootka lupin extends in coastal areas of the western parts of North America from the Aleutian Islands through Alaska all the way to British Columbia. In North America, its habitats are gravelly sandbanks of the coast and rivers, as well as dry slopes. In Europe, Nootka lupin was introduced as an ornamental plant in England in the late 18th century. From England, it was further imported into Sweden and Norway in the mid-19th century. In Iceland, the first records of Nootka lupin date back to 1885.</p> <p>Currently, it is widely distributed and well established in the island’s lowlands. Especially since the 1960s, it has been used in reforestation as a soil improving plant before planting seedlings, and to prevent erosion. In Norway, Nootka lupin has shown signs of aggressive spread, and especially in southwestern and central parts of the country, it continues to spread out on sandy beaches, as well as along the edges of roads and railways. In Iceland, it also grows in very large areas plagued by erosion, like volcanic sand fields and flood plains.</p> <p>Nootka lupin effectively reproduces from seeds which retain their germinative capacity for a long time in the soil seed stock. In Iceland, Nootka lupin has mainly spread to new habitats intentionally, but its seeds can also travel with running water, landslides, storms, and longer distances even with birds to other areas.</p> <p>Nootka lupin is also classified as a harmful plant in Iceland and Norway.</p> <p>In Finland, Nootka lupin is a fairly rare ornamental plant. The first known sightings of the plant escaping from a garden go back to Luumäki in 1986. In 2013, a roadside deposit about 200 to 300 metres long came to attention in Pudasjärvi. There are other confirmed observations of Nootka lupin in Raahe, the Rovaniemi region, Salla, and the latest findings are from 2020 in Kittilä and Inari. It is also highly possible that Nootka lupin is spreading to Northern Finland from Norway.</p> <p>Nootka lupin is very similar to common garden lupin (<a href="https://vieraslajit.fi/lajit/MX.38950"><em>Lupinus polyphyllus</em></a>), which is very common in Finland. Its leaves are hairy on the underside and dissected into six to eight fingers, and they are slenderer than those of the garden lupin. In addition, garden lupin leaves have 9–15 fingers. The stem of Nootka lupin is usually branchy, whereas that of garden lupin is not. Nootka lupin’s inflorescence is vertical, racemose and fairly long, and its flowers are usually blue, rarely white. It blooms in June–August.</p> <p>Translation: Luke 2023.</p> <p>Because Nootka lupin is included in the national list of invasive alien species, it cannot be imported, bred, sold or otherwise held, or released into the wild.</p> <p>Do not buy or grow this invasive alien species. Ordering Nootka lupin online is also prohibited. Nootka lupin cannot be handed over. Eradicate any invasive alien species in your garden and handle garden waste so that no seeds or plant parts able to germinate can remain vital. Make sure that the species cannot spread through soil material. Prefer domestic plants or plants that do not spread easily in your garden.</p> <p>Professionals are obligated to prevent the spread of Nootka lupin and its seeds and plant parts outside their area through dirt, soil or other plants.</p> <p><strong>Kansallisesti haitalliseksi säädetty vieraslaji (Kansallinen vieraslajiluettelo)</strong></p> <p>Alaskanlupiini on säädetty kansallisesti haitalliseksi vieraslajiksi. Haitallista vieraslajia ei saa päästää ympäristöön eikä tuoda Suomeen EU:n ulkopuolelta eikä myöskään toisesta EU-maasta, pitää hallussa, kasvattaa, kuljettaa, saattaa markkinoille, välittää taikka myydä tai muuten luovuttaa.</p> <p>Det är förbjudet att importera, föda upp eller odla, sälja eller på annat sätt inneha en art som ingår i den nationella förteckningen över invasiva främmande arter. En sådan art får inte släppas ut i miljön.</p> <p>Köp eller odla inte denna invasiva främmande art. Det är också förbjudet att beställa sandlupinen från webbutiker. Sandlupinen får inte vidarebefordras. Utrota främmande arter från din trädgård och behandla trädgårdsavfall så att fröer eller växtdelar inte överlever eller sprids. Se till att arten inte sprider sig med jorden heller. Föredra inhemska eller sparsamt spridande växter i din egen trädgård.</p> <p>Professionella aktörer har en skyldighet att förhindra spridning av sandlupinen och dess frön och andra reproduktiva växtdelar utanför området under dess kontroll, till exempel med jord, mark och andra växter.</p> <p>Sandlupin påminner om den utbredda <a href="https://vieraslajit-dev.laji.fi/lajit/MX.38950">blomsterlupinen</a> (<em>Lupinus polyphyllus</em>). Sandlupinens finlemmade blad har 6–8 småblad och en hårig undersida. Blomsterlupinens blad är spetsiga med 9–15 småblad. Sandlupinens stjälk är ofta förgrenad, blomsterlupinens oförgrenad. Sandlupinen blommar i en upprätt klase som är blå eller ibland vit till färgen. Sandlupinen blommar i juni–augusti.</p> <p>Eradicating Nootka lupin is difficult, as new seedlings arise from the soil seed stock for several years. Control measures should be started early, before any seed stock can form. The situation should be monitored in Lapland, and if Nootka lupin starts to spread there, control measures should be initiated immediately. Any known plants of the species must be removed.</p> <p>In Iceland, eradicating Nootka lupin in areas in which it has already become established has proved difficult. However, sheep grazing has prevented plants from regenerating. Grazing has also proved itself as a good method to restrict growth in long-established lupin habitats, especially after it has continued for several years. Growth has also been restricted by planting forests in areas taken over by Nootka lupin. In recent years, forestation measures have focused on these areas.</p> <p>Alaskanlupiinin hävittäminen on hankalaa, sillä maaperän siemenvarastosta nousee uusia taimia useiden vuosien ajan. Kasvin torjuntatoimet tulisikin aloittaa jo varhaisessa vaiheessa, ennen siemenvaraston muodostumista. Lapissa tilannetta tulisikin seurata, ja mikäli alaskanlupiini alkaa levittäytyä sinne, niin torjuntatoimiin tulisi ryhtyä viivyttelemättä. Lajin tunnetut kasvustot pitää pyrkiä poistamaan.</p> <p>Islannissa alaskanlupiinin poistaminen niiltä alueilta, jonne se on päässyt kotiutumaan, on osoittautunut vaikeaksi. Lammaslaidunnuksella on kuitenkin onnistuttu estämään kasvin uudistuminen. Ja myös vanhoissa lupiinikasvustoissa laidunnus on osoittautunut hyväksi keinoksi rajoittaa kasvua, etenkin kun sitä on jatkettu useiden vuosien ajan. Kasvua on saatu rajoitettua myös istuttamalla sen valtaamille alueille metsää, ja viime aikoina metsitystä onkin pyritty keskittämään juuri näille alueille.</p> <p>Sandlupinens naturliga utbredningsområde på kustområden i västra Nordamerika sträcker sig från Aleuterna via Alaska ända till British Columbia. I Nordamerika växer den på grusiga sandrevlar och torra bergsluttningar vid kusten och längs floder. Sandlupinen importerades till Europa på slutet av 1700-talet för att användas som prydnadsväxt i England. Därifrån kom den till Sverige och Norge i mitten av 1800-talet.&#xa0;&#xa0; De första fynden av sandlupin på Island är från 1885. På Island har den etablerat sig i stor utbredning på låglandsområden. Den har använts sedan 1960-talet till jordförbättring i anslutning till beskogning och för att förebygga erosion. Också i Norge har sandlupinen expanderat aggressivt på stränder samt längs vägnät och järnvägar, speciellt i den sydvästliga och mittersta delen av landet. På Island trivs sandlupinen på områden som är drabbade av erosion, liksom på vulkaniska sandfält och flodslätter.&#xa0;</p> <p>Sandlupinen sprids effektivt med frön som håller sin grobarhet länge i fröbanken. På Island har spridningen skett för det mesta avsiktligt, men även med strömmande vatten, jordskred och stormar. Till och med fåglar har spridit den på långa sträckor.</p> <p>I Finland är sandlupinen en sällsynt prydnadsväxt. De första fynden av trädgårdflyktingar är från 1986 i Luumäki. År 2013 påträffades en över 200 meter vid förekomst längs en vägren i Pudasjärvi. Dessutom finns bekräftade fynd i Brahestad, Rovaniemi, Salla, Kittilä och Enare. Det är fullt möjligt att sandlupinen sprider sig till norra Finland via Norge.</p> <p>Sandlupin klassificeras som en invasiv växt också på Island och i Norge.</p> 2 <p>Nootka lupin has not yet spread widely in Finland, and its control at this stage would be cost-effective. The species is native to a more northern area than garden lupin, and in Finland, it could also colonise areas and even fells in central and northern Lapland, which are inaccessible to garden lupin. Nootka lupin grows in open habitats, and in Europe, the effects are therefore also most significant in habitats that remain open, either naturally or through the impact of human activity. If spread from Northern Norway to the marine parts of Lapland, it may also become a problem in Finland.&#xa0;</p> <p>In Iceland, Nootka lupin is an important plant in reforestation because it effectively improves eroded soil. As it increases nitrogen concentrations in soil by binding nitrogen from the air using bacteria in its root nodules, no fertilisers are needed. On the other hand, its dense flora threatens Iceland’s original nature. It has already spread to moors of dwarf shrubs and to riversides, where it threatens to eradicate the original vegetation and reduce diversity.</p> <p>Occasionally, Nootka lupin populations have been found to decline after a few decades of strong growth. However, they fill the soil, and the original flora which has adapted to poor soil will no longer thrive. Instead, plants benefiting from rich growth take over the habitat. It has also been found to affect pollinators in Iceland: fewer pollinators such as bumblebees appeared on Nootka lupin than on the original flora.</p> <p>Nootka lupin contains toxic alkaloids. When no other fodder is available, sheep graze on it. Due to the toxicity, they grow slowly and it may cause them nervous symptoms and paralysis</p> <p>Alaskanlupiini on monivuotinen hernekasvi, joka kasvaa noin 0,5-1,2 metriä korkeaksi. Alaskanlupiini lisääntyy tehokkaasti siemenestä ja viihtyy erityisesti tienvarsilla, sorakuopissa ja joen penkereillä. Suomessa alaskanlupiini on vielä melko harvinainen.</p> Donn ex Sims <p>Sandlupinen har inte etablerat sig vidsträckt i Finland. I detta skede kan man ännu bekämpa arten kostnadseffektivt. Arten hör hemma i nordligare förhållanden än blomsterlupin och kan därmed erövra till och med nordliga fjällområden. Sandlupinen trivs på öppna växtplatser och därför är dess påverkan som störst i alla slags öppna områden, oberoende om de är naturliga eller utvecklats på grund av mänskliga aktiviteter. Om arten sprider sig från norra Norge till havsnära delar i Lappland kan den bli ett problem även i Finland.&#xa0;</p> <p>På Island är sandlupinen en viktig och effektiv jordförbättringsväxt vid beskogning. Dess rotknölar binder kväve ur luften, vilket göder växtplatsen, och ingen gödsel behövs.</p> <p>Å andra sidan är sandlupinen med sina täta bestånd ett hot mot Islands ursprungliga natur. Sandlupinen har spridit sig till rishedar och flodbrinkar där den hotar tränga undan den ursprungliga vegetationen och minska mångfalden av växtarter. Lupinbestånd har ibland konstaterats avta efter en kraftig ökning på några årtionden. Trots detta har lupinen emellertid gjort växtplatsen frodigare så att de ursprungliga växterna, som föredrar fattig jord, klarar sig inte längre utan de ersätts så småningom med växter som trivs i frodig jord. Sandlupinen påverkar även de lokala populationerna av pollinerare på Island: det har rapporterats färre humlor på sandlupiner än på naturliga växter.</p> <p>Sandlupinen innehåller alkaloider och är därför giftig. Får använder den som föda i fall ingen annan foder är tillgänglig. Då växer de långsamt och alkaloiderna kan orsaka negativa effekter på deras nervsystem och till och med förlamning.</p> <p>Sandlupinens utrotning kan vara besvärligt eftersom frön som ligger i jorden kan växa till nya skottar under flera år framöver. Bekämpning bör påbörjas i tid förrän fröbanken hinner uppstå. I Lappland bör expanderingen övervakas och utrotning påbörjas utan dröjsmål. Alla kända förekomster ska utrotas.</p> <p>På Island har det visat sig vara ytterst svårt att utrota sandlupin när den en gång etablerat sig på en ort. Med hjälp av betande får har man ändå lyckats hindra beståndet från att förnya sig. Och även vid gamla bestånd kan betande får begränsa utbredningen om betningen fortsätter i flera år. Plantering av skog har också hjälpt begränsa förekomster och på sistone har beskogning koncentrerats på just områden ockuperade av sandlupin.&#xa0;</p> alaskanlupiini <p>Huusela-Veistola, E. ym. 2020. Ehdotus kansallisesti haitallisten vieraslajien hallintasuunnitelmaksi. 138 sivua. Valtioneuvoston kanslia. <a href="http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-287-939-4">Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 32/2020</a>. </p> <p>Kurtto, A. & Helynranta,&#xa0;L. 2021. Alaskanlupiini Pudasjärven Syötekylässä ja muuallakin. <a href="http://www.luomus.fi/sites/default/files/files/lutu_2021_1_kurtto_helynranta.pdf">Lutukka 1/2021: 48–55</a>.&#xa0;</p> <p>Magnusson, B. 2010. NOBANIS – Invasive Alien Species Fact Sheet. <a href="http://www.nobanis.org/files/factsheets/Lupinus_nootkatensis.pdf"><em>Lupinus nootkatensis</em>. (in English).</a>&#xa0;</p> <p>Vetter, V. M. S., Tjaden, N. B., Jaeschke, A., Buhk, C., Wahl, V., Wasowicz, P. & Jentsch A. Invasion of a Legume Ecosystem Engineer in a Cold Biome Alters Plant Biodiversity. <a href="https://www.frontiersin.org/article/10.3389/fpls.2018.00715">Frontiers in Plant Science 9, 715. (in English)</a>.&#xa0;&#xa0;</p> <p>Willow, J., Tamayo, M. & Jóhansson, M.H. 2017. Potential impact of Nootka lupine (<em>Lupinus nootkatensis</em>) invasion on pollinator communities in Iceland. <a href="https://ias.is/wp-content/uploads/2018/01/IAS-2017-6-Willow-J-2nd.pdf">Icel. Agric. Sci. 30: 51‒54. (in English)</a>.&#xa0;</p> <p>Gederaas, L., Moen, T.L., Skjelseth, S. & Larsen, L.-K. (toim.). 2012.&#xa0;Artsdatabanken, Trondheim. <a href="https://www.artsdatabanken.no/Files/13964/Fremmede_arter_i_Norge___med_norsk_svarteliste_2012">Fremmede arter i Norge – med norsk svarteliste 2012. (in Norwegian)</a>.</p> <p>Alaskanlupiini muistuttaa kovasti Suomessa hyvin yleistä komealupiinia (<a href="https://vieraslajit.fi/lajit/MX.38950"><em>Lupinus polyphyllus</em></a>). Alaskanlupiinin alapinnaltaan karvaiset lehdet ovat 6–8-liuskaiset ja sirommat kuin komealupiinilla. Lisäksi komealupiinin lehdet ovat 9-15-sormiset. Lisäksi alaskanlupiinin varsi on yleensä haarova, kun taas komealupiini on tavallisesti haaraton. Alaskanlupiinin pysty kukinto on terttumainen ja melko pitkä, ja kukat ovat yleensä väriltään sinisiä, harvoin valkoisia. Kukinta-aika on kesä–elokuussa.</p> <p>Alaskanlupiini ei ole vielä levinnyt laajasti Suomeen, joten sen torjuminen tässä vaiheessa olisi kustannustehokasta. Laji on kotoisin pohjoisempaa kuin komealupiini, ja voisi asuttaa Suomessa myös komealupiinilta saavuttamattomat Keski- ja Pohjois-Lapin alueet jopa tuntureineen. Alaskanlupiini on avoimien kasvupaikkojen kasvi, joten sen vaikutukset myös Euroopassa ovat merkittävimmillään joko luontaisesti tai ihmistoiminnan myötä avoimina säilyvillä kasvupaikoilla. Pohjois-Norjasta Lapin mereisiin osiin levitessään se saattaa muodostua ongelmaksi myös Suomessa.</p> <p>Islannissa alaskanlupiini on tärkeä ja tehokas maanparannuskasvi eroosion kuluttaman maaperän uudelleenmetsityksessä. Se lisää maaperän typpipitoisuutta sitomalla juurinystyröidensä bakteerien avulla typpeä ilmasta, joten lannoitteita ei tarvita. Toisaalta alaskanlupiini uhkaa Islannin alkuperäistä luontoa kasvaessaan tiheinä kasvustoina. Se on levinnyt varpunummille ja jokiuomien varsille, joilta se uhkaa syrjäyttää alkuperäisen kasvillisuuden ja vähentää kasvilajiston monimuotoisuutta.</p> <p>Lupiinikasvustojen on toisinaan todettu taantuvan muutaman vuosikymmenen voimakkaan kasvun jälkeen. Kuitenkaan lupiinin rehevöittämässä maaperässä alkuperäiset, köyhään maaperään sopeutuneet kasvit eivät enää menesty, vaan kasvupaikan valtaavat muut rehevöitymisestä hyötyvät kasvit. Lisäksi Islannissa on havaittu alaskanlupiinin vaikuttavan myös pölyttäjiin: alaskanlupiinilla esiintyi vähemmän pölyttäjiä, kuten kimalaisia, kuin alkuperäisillä kasvilajeilla.</p> <p>Alaskanlupiini on myrkyllinen sisältämiensä alkaloiden vuoksi. Lampaat käyttävät sitä ravinnokseen, mikäli muuta rehua ei ole saatavilla. Tällöin ne kuitenkin kasvavat hitaasti ja lupiinien alkaloidit saattavat aiheuttaa niille hermosto-oireita ja halvauksia</p> false <p>Koska laji on säädetty kansallisesti haitalliseksi vieraslajiksi, sen maahantuonti, kasvatus, myynti ja muu hallussapito sekä ympäristöön päästäminen on kielletty.</p> <p>Älä osta tai kasvata tätä haitallista vieraslajia. Alaskanlupiinin tilaaminen myös nettikaupoista on kielletty. Alaskanlupiinia ei saa luovuttaa eteenpäin. Hävitä vieraslajit puutarhastasi ja käsittele puutarhajäte niin, ettei itämiskykyisiä siemeniä tai kasvinosia voi säilyä. Huolehdi ettei laji leviä myöskään maa-aineksen mukana. Omassa puutarhassa kannattaa suosia kotimaisia tai heikosti leviäviä kasveja.</p> <p>Ammattimaisella toimijalla on velvollisuus estää alaskanlupiinin sekä sen siementen ja kasvinosien leviäminen hallinnassaan olevan alueen ulkopuolelle esimerkiksi mullan, maa-aineksen ja muiden kasvien mukana.</p> <p>Alaskanlupiini on myrkyllinen sisältämiensä alkaloiden vuoksi.</p> <p>Alaskanlupiinin luontainen levinneisyysalue Pohjois-Amerikan länsiosien rannikkoalueilla ulottuu Aleuteilta Alaskan kautta aina Brittiläiseen Kolumbiaan asti. Pohjois-Amerikassa sen kasvupaikkoina ovat rannikon ja jokien soraiset hiekkasärkät sekä kuivat rinteet. Alaskanlupiini tuotiin Eurooppaan 1700-luvun lopulla, jolloin sitä viljeltiin Englannissa koristekasvina. Englannista se todennäköisesti tuotiin edelleen Ruotsiin ja Norjaan 1800-luvun puolivälissä. Ensimmäiset tiedot alaskanlupiinista Islannissa ovat vuodelta 1885. Islannissa se on nykyään laajalti levinnyt ja kotiutunut saaren alankoalueille. Sitä on käytetty etenkin 1960-luvulta lähtien uudelleenmetsityksessä puuntaimien istutusta edeltävänä maanparannuskasvina tai estämään eroosiota. Myös Norjassa alaskanlupiini on osoittanut aggressiivista leviämistaipumusta ja etenkin Lounais- ja Keski-Norjassa se jatkaa edelleen levittäytymistään hiekkarannoilla sekä teiden ja rautateiden varsilla. Islannissa se kasvaa hyvin laajoilla eroosion vaivaamilla alueilla, kuten vulkaanisilla hiekkakentillä ja tulvatasangoilla.</p> <p>Alaskanlupiini leviää tehokkaasti siemenistä, jotka säilyvät maaperän siemenvarastossa pitkään itävinä. Islannissa kasvin levittäminen uusille kasvupaikoille on tapahtunut pääosin tarkoituksellisesti, mutta sen siemenet voivat kulkeutua myös virtaavan veden, maanvyörymien, myrskyjen, ja pidempiä matkoja jopa lintujen mukana.</p> <p>Alaskanlupiini on luokiteltu haitalliseksi myös Islannissa ja Norjassa.</p> <p>Suomessa alaskanlupiini on melko harvinainen koristekasvi. Ensimmäiset tunnetut, vakiintuneet karkulaishavainnot ovat Luumäeltä vuodelta 1986. Vuonna 2013 Pudasjärveltä on tullut tietoon noin 200-300 m pitkä tienvarsiesiintymä. Lisäksi varmistettuja havaintoja on Raahesta, Rovaniemen seudulta, Sallasta sekä uusimmat havainnot vuodelta 2020 Kittilästä ja Inarista. Alaskanlupiinin leviäminen Norjan puolelta Pohjois-Suomeen on myös hyvin mahdollista.</p>