<p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa, etelämpänä monenlaisissa metsissä.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa, etelämpänä monenlaisissa metsissä.</p> <p>Green alga (<i>Trebouxia</i>).</p> <p>Foliose macrolichen.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Particularly conspicuous in subarctic birch forests, but thrives also in many other types of forests and woodlands, including cultural landscapes.</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>Especially on birch and alder but also other deciduous trees, more rarely on lower branches of spruce and on rock. Can only tolerate substrates that are not covered by snow for extended periods.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> <p>Common across the country.</p> <p>Green alga (<i>Trebouxia</i>).</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Especially on birch and alder but also other deciduous trees, more rarely on lower branches of spruce and on rock. Can only tolerate substrates that are not covered by snow for extended periods.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> true <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>3–15 cm.</p> <p>3–15 cm.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> <p>Viherlevä (<i>Trebouxia</i>).</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> koivunruskokarve <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> (L.) O. Blanco, A. Crespo, Divakar, Essl., D. Hawksw. & Lumbsch <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>3–15 cm.</p> <p>3–15 cm.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Foliose macrolichen.</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Viherlevä (<i>Trebouxia</i>).</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Particularly conspicuous in subarctic birch forests, but thrives also in many other types of forests and woodlands, including cultural landscapes.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Green alga (<i>Trebouxia</i>).</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> <p>Particularly conspicuous in subarctic birch forests, but thrives also in many other types of forests and woodlands, including cultural landscapes.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> Melanohalea olivacea <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> <p>Particularly conspicuous in subarctic birch forests, but thrives also in many other types of forests and woodlands, including cultural landscapes.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Common across the country.</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Viherlevä (<i>Trebouxia</i>).</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa, etelämpänä monenlaisissa metsissä.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Viherlevä (<i>Trebouxia</i>).</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> snömärkeslav <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Especially on birch and alder but also other deciduous trees, more rarely on lower branches of spruce and on rock. Can only tolerate substrates that are not covered by snow for extended periods.</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> <p>Viherlevä (<i>Trebouxia</i>).</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Especially on birch and alder but also other deciduous trees, more rarely on lower branches of spruce and on rock. Can only tolerate substrates that are not covered by snow for extended periods.</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>3–15 cm.</p> <p>3–15 cm.</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Common across the country.</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Foliose macrolichen.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa, etelämpänä monenlaisissa metsissä.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Foliose macrolichen.</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Particularly conspicuous in subarctic birch forests, but thrives also in many other types of forests and woodlands, including cultural landscapes.</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> <p>Maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa, etelämpänä monenlaisissa metsissä.</p> <p>3–15 cm.</p> <p>3–15 cm.</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> <p>Especially on birch and alder but also other deciduous trees, more rarely on lower branches of spruce and on rock. Can only tolerate substrates that are not covered by snow for extended periods.</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Common across the country.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Kotelomaljat yleisiä, syntyvät jäkälän keskelle (mutta eivät peitä koko yläpintaa). Kotelomaljan reuna yleensä vankka ja epätasainen (”hampainen”), itiölava ruskea.</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Foliose macrolichen.</p> <p>Keskikokoinen tai kookas (jopa 15 cm).</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Green alga (<i>Trebouxia</i>).</p> <p>Kasvutapa alustanmyötäinen, tiukasti kiinni alustassa. Liuskat melko leveät, yläpinnalta ryppyiset ja poimuiset, vain aivan kärjestä hieman kohenevat. Yläpinta tumman vihertävänruskea, pääosin himmeä mutta laidoilta kiiltävä, alapinta tummanruskea tai musta. Ei isidioita eikä soredioita. Liuskojen laidoilla yleensä pieniä, pistemäisiä pseudokyfellejä (luppi!). Alapinnalla harvakseltaan lyhyitä, haarattomia ritsoideja.</p> <p>Common across the country.</p> <p>Yleinen koko maassa, erityisen runsas tunturikoivikoissa.</p> <p>Viherlevä (Trebouxia).</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>Groddskålar allmänna, bildas i mitten av laven (men täcker inte hela ovansidan). Groddskålens kant ofta bastant och ojämn (tandad), hymeniet brunt. Sporer encelliga, färglösa.</p> <p>Etenkin koivulla, lepällä ja muilla lehtipuilla, niukemmin kuusen oksilla, harvoin kivillä. Menestyy vain talvisen lumipeitteen yläpuolelle jäävillä alustoilla.</p> <p>Mellanstor till stor (t.o.m. 15 cm) bladlav. Växer som rosetter längs med underlaget, hårt fast i sitt underlag. Flikar rätt breda, ovansidan skruttig och fårad, endast riktigt i ändan aningen upphöjda. Ovansidan mörkt grönbrun, i stort sett matt, men glänsande i kanterna, undersidan mörkbrun eller svart. Inga isidier eller soredier. På flikarnas kanter ofta små, punktlika fruktkroppar dvs. pseudeothesier (lupp!). På undersidan glest korta, oförgrenade ritzoider. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.</p> <p>Allmän i hela landet, speciellt riklig i fjällbjörkskogarna.</p> <p>Itiöt yksisoluiset, värittömät.</p> <p>Ofta som epifyt i många olika typers skogar, betydande för landskapet i fjällbjörkskogarna. Speciellt på björk, al och andra lövträd, mer sparsam förekomst på grankvistar, sällan på stenar. Klarar sig endast på den del av stammen som blir ovan snötäcket.</p> <p>3–15 cm.</p> <p>3–15 cm.</p> <p>Green alga (<i>Trebouxia</i>).</p> <p>Yleensä epifyytti, monenlaisissa metsissä, maisemallisesti merkittävä tunturikoivikoissa.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p> <p>Ruusukkeina kasvava lehtijäkälä.</p>